Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i år 1-3 ser på användningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhålla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lärare håller på att utveckla. Litteraturgenomgången anknyter till läsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn på lärande som min utbildning präglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lärare presenteras och analyseras utifrån uppsatsens frågeställningar ? hur lärarna relaterat till sin användning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjälp av erfarna lärare ges jag därmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frågan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

Det här examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som är mellan 1-3 år i förskolan. Arbetet beskriver även pedagogens påverkan på barns språkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssätt som stöder och vägleder barnen framåt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det här arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och människorna i dess närhet en stor påverkan på barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begränsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nämligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder på en småbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som det här arbetet har utgått ifrån är följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen få med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det här examensarbetet är att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lärande- och utvecklingsprocess.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som påverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa. Material och metod: Uppsatsen består av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkätundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar län och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhälsa. Analyserna av enkäten visade att Emmaboda i jämförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan påverka munhälsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade även en mer negativ uppfattning om sin munhälsa.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats på de fysiska faktorerna. Men vad som även behöver undersökas är vilka faktorer utöver de fysiska som kan påverka en människas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som främst påverkar samt hur dessa påverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Dagens samhälle är i stort förändrat och den mängd information som samhället utgörs av ställer stora krav av kunnighet på läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhället ska en individ ha förmåga att använda språk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mål som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela än svårare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall vilka utmaningar några lärare i årskurs tre uppfattar att elever kan ställas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftspråk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger på den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lärarnas uppfattningar att undervisningen kan innehålla många bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan också vara en utmaning. En viktig och betydande förutsättning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter är den runtomliggande miljön.

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Under de senaste hundra åren har skolan förändrats från att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förändring har synen på elever förändrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregående som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebär att eleven i största möjliga utsträckning ska få sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lärande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frågan för oss blir då: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

Detta examensarbete handlar om hårdrockssångares medvetenhet när det gäller sångteknik. Syftet med arbetet är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt de har använt sig av när de skapat sitt sound och hittat sin teknik. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning inom området behandlar traditionell röstlära, mer moderna sångskolor och socialkulturella normer gällande inlärning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och mina informanter är verksamma inom området.

Dagens företag är i stort behov av information och därmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstår dock situationer då företag väljer att uppgradera sitt befintliga affärssystem till en nyare version, och därmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar på vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemställning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. Utifrån det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsställande resultat nåtts.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.