Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfÀlle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror pÄ att vi genom tidigare erfarenheter fÄtt erfara olika matsituationer och ett intresse vÀcktes för lunchen som ett tillfÀlle för mer Àn omsorg. För att studera detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrÄn var den sociokulturella teorin och livsvÀrldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vÄrt syfte genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes pÄ fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollÀrare, samtliga verksamma pÄ de förskolor som vi observerade.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Syftet med min studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns Äsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr sex barn i Äldrarna 7-11 Är frÄn tvÄ olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden Àr bÄde de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar pÄ att begreppet mobbning Àr komplext pÄ sÄ sÀtt att majoriteten av eleverna menar att krÀnkningar och mobbning inte sÀrskiljs frÄn varandra. Resultatet pekar ocksÄ mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de fÄr frÄn sin arbetsplats. TvÄ teorier tillÀmpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande, bland annat anvÀndes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lÀrare generellt fÄr kompetensutveckling inom IKT men att den ges pÄ olika sÀtt och ibland utanför arbetstiden.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till lÀroplanen. Avsikten Àr att studera hur lÀroplanen omsÀtts och pÄ vilket sÀtt den blir synlig i olika vardagshÀndelser. Forskningsstrategin Àr kvalitativ och dÀr har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att stÀllas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick frÄn lÀroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.