Den hÀr uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera Är varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhÀlsoproblem dÀr sÄ mÄnga som 5 % av vÄrt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebÀr i sÄ fall att det finns ungefÀr ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i mÄnga fall dessutom fortsÀtter upp i vuxen Älder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsÀtter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP Àr rena pÄhittet.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare Är, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare vad gÀller ovannÀmnda omrÄde. Studiens frÄgestÀllningar belyses med hjÀlp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmÀrksamheten mot hur anvÀndandet av sprÄkliga och fysiska artefakter i förhÄllande till lÀrprocessen upplevs och förstÄs i olika sociala praktiker.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts pÄ fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas lÀngd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjÀlp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning Àr beroende av de förvÀntningar, eller brist pÄ förvÀntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare pÄverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll pÄ skolan. InstÀllningen till skolbibliotekets roll pÄverkar ocksÄ de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och pÄ sÄ vis Àven vilka förutsÀttningar som finns för undervisning i informationssökning.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner sÄ har arbetet med inkludering kommit olika lÄngt. Syftet Àr att identifiera och analysera förutsÀttningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr elever som lÀser enligt sÀrskolans kursplan i matematik Àr integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktÀriserar delaktigheten mellan eleverna, lÀrare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsÀttningar för elevernas delaktighet framtrÀder? Hur planerar lÀraren för att ge förutsÀttningar för delaktighet? Teori:Som utgÄngspunkt anvÀnder vi det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikationen Àr central och lÀrande och förmÄga förstÄs som nÄgot som uppstÄr i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..