Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Utställningens konventioner: analys av utställningsarbetet på Astrid Lindgrens Näs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010.Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys.Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna.

The purpose of this study was to investigate the levels of social distance used by the librarians and users in the virtual reference interview. With a conversational analysis and applied politeness theory 49 chat transcripts where analysed in order to answer the question of how the interlocutors positioned themselves regarding the social distance between them. By identifying what communicative strategies where used the following results were found. Generally the social distance between librarians and users is low in the Swedish virtual reference interview. Even though both parties used informal and casual language the results indicate that the librarians face wants were valued slightly higher than the users which were illustrated by a some what higher social distance in the stages of the conversations when the librarians face was under most threat.

Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär. Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

Syftet med studien var att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredssta?llelse. 114 deltagare besvarade ett fra?geformula?r inneha?llande 51 pa?sta?enden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredssta?llelse.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

Syftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom användbarhetsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram ett designförslag på användargränssnitt för andra generationen av en webbaserad projekt- och kommunikationsplattform. För att nå detta syfte har, med hjälp av teori och empiri, det aktuella systemets önskvärda brukskvaliteter tagits fram. Utgående från dessa har därefter nuvarande version av produkten evaluerats. Slutligen har, med hjälp av de empiriska resultaten samt teorier inom effektiv visuell kommunikation, ett designförslag för det nya användargränssnittet utformats. Arbetet har resulterat i ett antal önskvärda brukskvaliteter för systemet där personligt anpassbart, överblickbart och en närhet till andra användare är de mest särskiljande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare verksamma i år 1 till 5 använder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda på deras avsikter med datoranvändningen och om de kan se några fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts på IKT i skolan från 1970-talet fram till idag, samt hur användandet har sett ut i skolor både nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt där vi valt att fokusera på Vygotskijs teori.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lärare som är verksamma på fyra olika skolor och som arbetar i skolår 1-5.Studien visar hur fem lärare använder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsättning samt att ta reda på hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgång från gymnasiet för årskullen 2008-2011 på den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jämförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jämförelsetal vid avgång 2011 har diagram över procentuell fördelning av jämförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielärare samt tre elever i årskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns någon nedskriven bedömningspolicy på den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utsträckning är upp till varje enskild lärare att hitta sätt att förklara bedömning och betygssättning för eleverna. De intervjuade lärarna hade olika strategier för att nå förståelse hos elever för bedömning och betygssättning.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra Författare:                                    Josefine Nilsman & Johanna Olsson Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är. Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys. Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer. Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011. Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter. Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet Termin:                                          Vårtermin 2011 Handledare:                                Göran Palm Examinator:                               Tanya Elder                Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef.

I takt med globalisering och samhällstrender har det blivit allt viktigare för företagen att ta ett bredare ansvar för sitt agerande. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar ekonomiskt, legalt, etiskt samt filantropiskt ansvar och innebär för företagen ett arbete som bygger på lagar, egna initiativ och intressenters förväntningar. Att vara bra på något är också att vara bra på att förmedla det, att kunna kommunicera sitt CSR-arbete. Ämnen som transparens, strategi och förmåga att skicka rätt information genom rätt medium till rätt mottagare är vitala. Rapportens avsikt är att beskriva och skapa förståelse för hur ett detaljhandelsföretag kommunicerar sitt CSR-arbete på ett fördelaktigt sätt.