I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lärandet. Undersökningen genomfördes på två grundskolor bland elever i år 5 och 6, och bland lärare vilka arbetat mellan 10 månader och upp till 37 år. Enligt litteraturen är feedback detsamma som återkoppling och påverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven så att denne motiveras att inhämta vidare kunskaper. Litteraturstudien påvisade även att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det är betydande både för elever och lärare med feedback. Studien visade även att feedback leder till reflektion då eleven fått så pass mycket hjälp att denne på egen hand söker vidare kunskaper.

Our study aimed at gaining insight of co-workers experiences of different factors that affects the verbal communication and leads to dialogue and misunderstanding between co-workers and their managers. The empirical material was gained from semi-structured interviews with co-workers at various departments within the same organization. We used a hermeneutic interpretive approach and our data was analyzed concerning different factors affecting communication. The result has been interpreted using the theories of deliberative conversations and dialogue competence. We have also used Illeris theory of learning.

To have a functioning organization where there is a self-development for employees them selves, as well as between managers and employees, where employees are empowered and work for the organization and its goals. Feedback seems to be the main instrument to solve problems and create that organization. At the Military Academy Karlberg and the basic officers training there is a lot of discussions about feedback and how it is supposed to be carried out. This essay discusses the matter of how well we live up to the demands set by leadership classes at the Military Academy, what the platoon leaders do think about how feedback takes its expression. The questions about how feedback is used are to be answered by interviews with five platoon leaders and their thoughts about how feedback is communicated at the Academy.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we?re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements.

Bakgrunden till litteraturöversikten är att bristande kommunikation mellan vårdpersonal är den vanligasteorsaken till att drygt etthundratusen personer i Sverige årligen drabbas av en vårdskada. Kommunikation ärett centralt moment i vården och innebär överförandet och delandet av information. Verbalkommunikation är mångfasetterad och är en färdighet som sjuksköterskan skall besitta. Fokus förlitteraturöversikten är verbal kommunikation mellan sjuksköterskor i överrapportering av patienter mellanskift. Syftet med litteraturöversikten var att jämföra omvårdnadskonsekvenser av verbal kommunikationmellan sjuksköterskor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur det sociala nätverket används av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lärande. Studien tar sitt avstamp i en nulägesanalys i hur gymnasieelever använder sig av ett socialt nätverk och deras synpunkter på hur det används i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bäst utnyttjar de sociala nätverken för att förstärka lärandet och påverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.Frågeställningar: ? Hur används det sociala nätverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nätverket användas för lärande? Teori: Studien utgår från sociokulturell teori där begrepp som berörs är bland annat interaktion, kontext, distribuerat lärande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nära förestående utveckling. Andra begrepp som berörs är synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har både observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta.

Syfte: Syftet är att beskriva hur användningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats använts för att studera upplevelsen av feedback på individnivå. Respondenterna, från två medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktär samt fått svara på en enkätundersökning för att kategoriseras efter lärstilarna. Slutsatser: Vårt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spåras till individens lärstil. Varje lärstil har sina egna utmärkande faktorer som organisationer bör ta hänsyn till vid förmedling av feedback till de anställda.

Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet.

Our study aimed at gaining insight of co-workers experiences of different factors that affects the verbal communication and leads to dialogue and misunderstanding between co-workers and their managers. The empirical material was gained from semi-structured interviews with co-workers at various departments within the same organization. We used a hermeneutic interpretive approach and our data was analyzed concerning different factors affecting communication. The result has been interpreted using the theories of deliberative conversations and dialogue competence. We have also used Illeris theory of learning. The result shows a number of factors that affects communication between co-workers and managers.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att belysa vilka hinder som kan uppstå vid mötet i patientens hem då patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva några av de faktorer som kan främja mötet. Då vi genom vårt arbete i hemsjukvården i invandrartäta områden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstår. Hur får vi patienter med invandrarbakgrund att känna sig som en del i ett sammanhang och hur får vi patienten att känna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingår sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott? och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet.Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback.Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras.Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).