Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvÀrv att misslyckas och inte ge det eftersökta vÀrdet. Integrationen Àr en del av förvÀrvet som anses vara en svÄr uppgift och dÀrmed Àr huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förstÄelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvÀrv. Delsyftet blir dÀrmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mÀnskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration.Metod: Studien har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt perspektiv dÀr fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjÀlp av abduktion dÀr grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har anvÀnt grounded theory som inspirationskÀlla för tillvÀgagÄngssÀttet.Resultat & slutsats: Studien tyder pÄ att det finns en balansgÄng mellan att besvara medarbetarnas frÄgor och bibehÄlla de lÄngsiktiga mÄlen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

SyfteSyftet med denna studie Àr att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollÀrare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn fÄr lÀra sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori dÀr barns möjligheter till lÀrande ses i förhÄllande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgÄngspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. FrÄn dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollÀrare intervjuats dels utifrÄn samtal kring foton frÄn den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrÄn frÄgor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebÀr att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollÀrarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i denna studie anser sig behöva en mÄngfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet Àr socialpedagogiskt fokus dÀr tonvikten i beskrivningarna ligger pÄ social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Allt fler kommuner införskaffar idag lÀrplattformar att anvÀndas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lÀrande pÄverkas. Denna studie undersöker detta utifrÄn tre olika aspekter; kontext, ansvar och sjÀlvreglerat lÀrande. En sociokulturell teori och en teori för sjÀlvreglerat lÀrande anvÀnds för tolkning och analys. Undersökningsmetoden Àr en enkÀtsstudie med bÄde lÀrare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning pÄ omrÄdet och visar att elevers och lÀrares uppfattning Àr att lÀrplattformen har möjligheter att underlÀtta lÀrandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebÀra ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för produktplaceringsprocessen och dÀrmed se vad produktplacering som marknadsföringskanal genererar till en film- och/eller tv-produktion. UtgÄngspunkten för att besvara syftet Àr vÀrdeskapandeteorier tillsammans med en kvalitativ undersökning via intervjuer med sex personer inom produktplaceringsbranschen. Resultatet frÄn undersökningen visade pÄ att fördelarna med produktplacering Àr att den ger konsumenten en plattform att se en produkt eller ett varumÀrke i ett verklighetstroget sammanhang och dÀrmed görs produktionen mer trovÀrdig. I ett större perspektiv genererar produktplacering mer Àn bara trovÀrdighet, den erbjuder ett nÀtverk med samarbetspartners, liksom ett vÀrdeskapande genom kringliggande plattformar..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet Àn den svenska ser pÄ vÀrdegrunden och hur det arbetas med vÀrdegrunden pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med en lÀrare och tre elever om deras erfarenheter av vÀrdegrunds arbete och deras tankar kring vÀrdegrunden. Undersökningen innehÄller Àven observationer som gjort pÄ den gymnasieskola som eleverna och lÀraren tillhör. Undersökningen har sociokulturell teori som utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna inte kÀnner till vÀrdegrunden som ett begrepp men att dess vÀrderingar stÀmmer vÀl överens med deras eget sÀtt att tÀnka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med vÀrdegrunden i vissa Àmnen pÄ skolan men att vÀrderingarna dock genomsyrar undervisningen och lÀrarnas och elevernas förhÄllningssÀtt..