Sökresultat:
591 Uppsatser om Sociokulturell sammanhćllning - Sida 7 av 40
Att designa lÀrande med datorn
I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.
OmhÀndertagande av barn enligt LVU. Hur lÄngt strÀcker sig socialtjÀnstens befogenheter?
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Kampen mellan etablissemang och nÀthatare - En studie om nÀthatsdebatten
This essay examines the Swedish debate on Internet hate with focus on theories concerning Internet as a public sphere, sociocultural turbulence and subaltern counterpublics. Examining material fromnewspapers, alternative news media and discussion forums, with an hermeneutical influenced method, the task is to understand the Internet hate debate, and the study wishes to discover its relations to biggercontexts, such as social transformations and power dynamics. The conflict evolves between the establishment (journalists, writers, politicians et cetera) on one part, and Internet ?haters? on the other.The examined theme also shows a conflict where the two combatants show not only two opposite views on what Internet hate is, but also shows two different conceptions of the world..
LĂ€romedel i matematik (Gy) ur sociokulturellt perspektiv
Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..
Principalansvaret för vÄrdnadshavare. : Ett frÄnsteg frÄn grundlÀggande tankar och funktioner inom skadestÄndsrÀtten?
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Barnets rÀtt att komma till tals. : Om barnets inflytande i verkstÀllighetsprocessen.
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Om rÀttigheternas grÀnser. TillÀmplighet pÄ nationell nivÄ för Europeiska Unionens stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Religionens plats i arbetslivet enligt Europakonventionens artikel 9 och Europadomstolens praxis. KlÀder och symboler med religiös prÀgel inom anstÀllningen.
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Att tala Àr silver, att göra kommunikation möjlig Àr guld. En fÀltstudie kring interaktionsmönster mellan elever med autismspektrumtillstÄnd och andra i klassrumsmiljö
SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstÄnd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick frÄn fem frÄgestÀllningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, sprÄkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprÀtthÄllande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen Àgde rum och dess innehÄllsmÀssiga karaktÀr och slutligen kommunikationens kvalitet i förhÄllande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd. Sociokulturell teori bygger pÄ uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan mÀnniskor och mellan mÀnniskor och kulturella kontexter och sprÄket Àr ett grundlÀggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd avser att beskriva olika perspektiv som utgÄngspunkt för att studera de kommunikativa processerna.
Avtalsvillkor i konsumentförhÄllanden - sÀrskilt elektroniska avtal pÄ internet
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Det var en gÄng... : En studie om barnbokens anvÀndningsomrÄde i förskolan
Genom vÄra VFU-tillfÀllen upptÀckte vi att man i stort sett enbart anvÀnde barnboken vid vila före eller efter lunchen. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ om det i allmÀnhet ser ut pÄ det hÀr sÀttet. VÄrt syfte med den hÀr studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur det ser ut i nÄgra förskolor med anvÀndningsomrÄdet av barnboken. PÄ vilket sÀtt anvÀnds de och till vilket syfte? För att ta reda pÄ det hÀr anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer i form av personliga möten och telefonintervjuer.
Hur offentlig upphandling förhÄller sig till mÄlet om en hÄllbar utveckling.
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
FörÀldrars ansvar och brottsoffers rÀttigheter. : En studie av vÄrdnadshavares skadestÄndsansvar och dess effekter för brottsoffret.
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Parallellimport av lÀkemedel - En analys av lÀkemedelsföretagens möjligheter att förhindra parallellimport av immaterialrÀttsligt skyddade lÀkemedel
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Landstingens pensionsredovisning : Varfo?r anva?nds fullfonderingsmodellen?
Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.