Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.

Matematik, inte bara tal, handlar om lÀrarnas aktiva didaktik utifrÄn ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mÄl att problematisera och beskriva gymnasielÀrares didaktiska ambitioner inom det matematiska omrÄdet negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielÀrare. Vi gav dessa lÀrare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i Ärskurs Ätta. Intervjupersonerna har fÄtt berÀtta om sitt didaktiska upplÀgg.

VÄrt arbete bestÄr av en empirisk undersökning dÀr vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lÀrare i grundskolans tidigare Är tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsÀtter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla pÄ geografiÀmnets bredd och möjligheter. GeografiÀmnet har en sÀrstÀllning dÄ det Àr tvÀrvetenskapligt och stÄr med ett ben i samhÀllsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fÄtt diskuteras ocksÄ utifrÄn en sociokulturell kunskapssyn.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehÄll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, nÀr det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bÄde Àr en lÀrande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn pÄ lÀrande innebÀr att fokus ligger pÄ att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvÀndigt för att utveckla fÀrdigheter, kunskap och förstÄelse. Vad och hur vi lÀr Àr beroende av vilka verktyg, artefakter, som anvÀnds i samhÀllet. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses sprÄket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. SprÄket anses som det viktigaste verktyget för mÀnniskor att förstÄ och samspela med varandra.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och elev ser ut, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet, utifrÄn en sociokulturell teori om lÀrande. Metoden som anvÀndes var en etnografisk fÀltstudie i tvÄ klassrum med tvÄ olika lÀrare under fem veckors tid i Àmnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de bÄda lÀrarna men Àven en del likheter. Exempelvis föredrog bÀgge att anvÀnda överföringsmodellen i undervisningen.

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjÀlpa eleverna att utveckla sin förstÄelse för %u201DlÄng tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrÄn utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med tvÄ grupper elever i Ärskurserna 3-5 dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Gruppernas resultat har analyserats och jÀmförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjÀlpt eleverna att förstÄ tidslinjer och dess anvÀndningsomrÄden, eller som vÄllat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen Àr bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Den tekniska utvecklingen i samhÀllet gör att medieanvÀndning i dagens skola Àr ett Àmne som stÀller krav pÄ bÄde lÀrare och elever. Den teoretiska utgÄngspunkten grundas pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lÀrares attityder om och anvÀndning av medier som TV och film pÄ högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad pÄ 43 enkÀter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lÀrare anvÀnder TV och film i undervisningen, vilket material de anvÀnder och varför de anvÀnder detta. Undersökningens resultat tyder pÄ en medvetenhet hos berörda lÀrare angÄende mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task.The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction.The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lÀrarutbildningen i Malmö förbereder lÀrarstudenter inför det framtida arbetet med sprÄkutveckling. För att uppnÄ detta syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk. Som grund för analysen anvÀnde vi oss av en mall bestÄende av tre frÄgor baserade pÄ den kunskapssyn och de arbetssÀtt vi bÀr med oss frÄn lÀrarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. VÄr undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gÀllande arbete med skönlitteratur, getts förutsÀttningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krÀvs för att arbeta sprÄkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock Àven visat att det finns punkter under det centrala innehÄllet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utstrÀckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till sprÄkets struktur och grammatik..

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till lÀsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tÀnkas ha inom tidig lÀs- och skrivinlÀrning. För att kunna Ästadkomma just det har vi stÀllt metodens anvÀndning i relation till det digitaliserade informationssamhÀllet med dess ökade krav pÄ lÀs- och skrivförmÄga. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ innehÄllsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter pÄ internetplatsen LÀrarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrÄn relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vÄr undersökning kunnat pÄvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..