The purpose of this thesis is to investigate how students writing their master thesis seek information, how they reason about their information seeking behaviour and how their studies in LIS could have affected their information seeking behaviour. The result was analysed with Roger SÀljö?s theory about the sociocultural perspective about how individuals learn in relation to their context and the social practice that they act in. The following conclusions were drawn from analysing the result. The students didn?t really reflect over their information seeking behaviour.

Med hjÀlp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har Àmnat hitta svar pÄ frÄgor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit sÄ pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel rÄd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare Àn till nÄgot intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt dÄ fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhÀllet. Vi kommer fram till att eleverna bör trÀnas i demokrati, men att denna trÀning Àven bör prÀglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och dÄ med sÀrskilt fokus pÄ barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna Àr verksamma i förskolan, pÄ tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan anvÀndas vid skolors studiebesök pÄ museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fÀltarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har anvÀnt mobil teknik och multimodala sprÄkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget pÄ hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, dÄ mobilen gav anvÀndarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angelÀget omrÄde för framtida forskning Àr att utveckla mer kunskap om hur etiska frÄgor bör hanteras i förhÄllande till de multisprÄk som utvecklas vid anvÀndning av IKT.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har anvÀnts i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lÀmplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har tvÄ pedagoger frÄn en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en Ärskurs 2 respektive Ärskurs 3; och det Àr deras tankar och Äsikter som undersökningen har baserats pÄ.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorn i sin undervisning. De ansÄg ocksÄ att metoden var speciellt lÀmplig för elever som redan har knÀckt lÀskoden, samt för de elever som kan tycka det Àr svÄrt att skriva för hand.

Integreringen av sexÄringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med Ärskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplÀgget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur man vÀljer att integrera sexÄringarna inom ett rektorsomrÄde och hur de arbetar med barnens lÀs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att fÄ reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale föresprÄkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad nÄgra elever i Ärskurs 7-9 har för attityder till skolÀmnet geografi. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av en enkÀtundersökning som innefattar tvÄ olika delar, den första innehÄller 20 frÄgor om vad eleverna Àr intresserade av och den andra innehÄller 10 pÄstÄenden om Àmnet geografi som eleverna fÄr ta stÀllning till. I resultatet visar det sig att eleverna i Ärskurs 7-9 Àr mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbÀvningar m.m. DÀremot finner eleverna inget intresse av vÀxter i deras nÀromrÄden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen Àr att eleverna tycker att Àmnet geografi Àr ett viktigt Àmne i skolan samtidigt som de har lÀrt sig mer om var olika lÀnder, stÀder ligger snarare Àn andra delar ur geografin..

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av nÄgra vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gÀller motivation och inlÀrning. Syftet Àr ocksÄ att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. VÄrt arbete grundar sig pÄ studier frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar frÄn samma kommun med barn i Äldrarna 4-5 Är. För att fÄ en helhet i vÄr undersökning, utifrÄn ett barnperspektiv, har vi anvÀnt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar pÄ de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data frÄn olika undersökningar om mobbning utifrÄn ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att det gÄr att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestÀms genom individernas samspel, dÀr individernas sociala status och acceptans Àr bidragande faktorer till att skapa och Äterskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus pÄ hur det kan anvÀndas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .