Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera hur nyanlÀnda ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lÀra sig ett nytt sprÄk och skaffa nya vÀnner och vad denna utmaning innebÀr. Med uppsatsen vill jag belysa sprÄket och skolans betydelse för nyanlÀnda elevers delaktighet. Min studie Àr baserad pÄ kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanlÀnd elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Motivation Àr drivkraften till mÀnskligt agerande, vÀrderande och produktivitet. I skolan Àr detta ett aktuellt begrepp dÄ motivation till lÀrande Àr en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. LÀrare fÄr dÀrmed dagligen försöka hjÀlpa elever skapa motivation till lÀrande för att de ska klara de utsatta mÄlen som finns i lÀroplanen. Det Àr en svÄr uppgift att som lÀrare stödja elever i deras skapande av motivation till lÀrande. Begreppet motivation till lÀrande Àr inget outforskat omrÄde, dÀremot ett viktigt fenomen som jag tyvÀrr kÀnner inte uppmÀrksammas nog mycket inom lÀrarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvÀrv att misslyckas och inte ge det eftersökta vÀrdet. Integrationen Àr en del av förvÀrvet som anses vara en svÄr uppgift och dÀrmed Àr huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förstÄelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvÀrv. Delsyftet blir dÀrmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mÀnskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration.Metod: Studien har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt perspektiv dÀr fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjÀlp av abduktion dÀr grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har anvÀnt grounded theory som inspirationskÀlla för tillvÀgagÄngssÀttet.Resultat & slutsats: Studien tyder pÄ att det finns en balansgÄng mellan att besvara medarbetarnas frÄgor och bibehÄlla de lÄngsiktiga mÄlen.

SyfteSyftet med denna studie Àr att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollÀrare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn fÄr lÀra sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori dÀr barns möjligheter till lÀrande ses i förhÄllande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgÄngspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. FrÄn dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollÀrare intervjuats dels utifrÄn samtal kring foton frÄn den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrÄn frÄgor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebÀr att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollÀrarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i denna studie anser sig behöva en mÄngfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet Àr socialpedagogiskt fokus dÀr tonvikten i beskrivningarna ligger pÄ social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Allt fler kommuner införskaffar idag lÀrplattformar att anvÀndas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lÀrande pÄverkas. Denna studie undersöker detta utifrÄn tre olika aspekter; kontext, ansvar och sjÀlvreglerat lÀrande. En sociokulturell teori och en teori för sjÀlvreglerat lÀrande anvÀnds för tolkning och analys. Undersökningsmetoden Àr en enkÀtsstudie med bÄde lÀrare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning pÄ omrÄdet och visar att elevers och lÀrares uppfattning Àr att lÀrplattformen har möjligheter att underlÀtta lÀrandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebÀra ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet Àn den svenska ser pÄ vÀrdegrunden och hur det arbetas med vÀrdegrunden pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med en lÀrare och tre elever om deras erfarenheter av vÀrdegrunds arbete och deras tankar kring vÀrdegrunden. Undersökningen innehÄller Àven observationer som gjort pÄ den gymnasieskola som eleverna och lÀraren tillhör. Undersökningen har sociokulturell teori som utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna inte kÀnner till vÀrdegrunden som ett begrepp men att dess vÀrderingar stÀmmer vÀl överens med deras eget sÀtt att tÀnka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med vÀrdegrunden i vissa Àmnen pÄ skolan men att vÀrderingarna dock genomsyrar undervisningen och lÀrarnas och elevernas förhÄllningssÀtt..

I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.

This essay examines the Swedish debate on Internet hate with focus on theories concerning Internet as a public sphere, sociocultural turbulence and subaltern counterpublics. Examining material fromnewspapers, alternative news media and discussion forums, with an hermeneutical influenced method, the task is to understand the Internet hate debate, and the study wishes to discover its relations to biggercontexts, such as social transformations and power dynamics. The conflict evolves between the establishment (journalists, writers, politicians et cetera) on one part, and Internet ?haters? on the other.The examined theme also shows a conflict where the two combatants show not only two opposite views on what Internet hate is, but also shows two different conceptions of the world..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstÄnd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick frÄn fem frÄgestÀllningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, sprÄkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprÀtthÄllande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen Àgde rum och dess innehÄllsmÀssiga karaktÀr och slutligen kommunikationens kvalitet i förhÄllande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd. Sociokulturell teori bygger pÄ uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan mÀnniskor och mellan mÀnniskor och kulturella kontexter och sprÄket Àr ett grundlÀggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd avser att beskriva olika perspektiv som utgÄngspunkt för att studera de kommunikativa processerna.

Genom vÄra VFU-tillfÀllen upptÀckte vi att man i stort sett enbart anvÀnde barnboken vid vila före eller efter lunchen. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ om det i allmÀnhet ser ut pÄ det hÀr sÀttet. VÄrt syfte med den hÀr studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur det ser ut i nÄgra förskolor med anvÀndningsomrÄdet av barnboken. PÄ vilket sÀtt anvÀnds de och till vilket syfte? För att ta reda pÄ det hÀr anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer i form av personliga möten och telefonintervjuer.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge förstÄelse för lÀrares uppfattning om hur barn lÀr sig lÀsa och skriva. I vÄr bakgrund har vi anvÀnt oss av styrdokumenten. Vi har Àven anvÀnt oss av litteratur för att ta reda pÄ vilka teorier det finns om lÀs och skrivutveckling. Vi analyserades data frÄn ett antal lÀrares nulÀgesbeskrivningar som LuleÄ tekniska universitet och CMiT gjort. DÀrefter gjordes urvalet av de lÀrare som skulle ingÄ i undersökningen.

Efter att den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fÄtt ett betydligt större fokuseringsomrÄde Àn tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlÀrning. Detta har resulterat i att mÄnga lÀrare har förÀndrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lÀrare arbetar med formativ bedömning? Vilka Äsikter de har och hur den formativa bedömningen pÄverkar elevernas inlÀrning och i sÄ fall hur? Studien omfattar fyra stycken lÀrare med mÄnga Ärs arbetslivserfarenheter inom lÀraryrket.

Det hÀr arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter anvÀnder och uttrycker sig av skriftsprÄket. FrÄgorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgÄngspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lÀrande förstÄs ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstÄ barns skriftsprÄkande som aspekter av litteracitet. DÀrav tas Àven detta begrepp upp.