Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Detta examensarbete har bedrivits som en kapacitetsundersökning inom Skanska Sverige AB, Region Väg och Anläggning Örebro och Södermanlands län. Genom intervjuer har ett underlag skapats som sedan har legat till grund för den analys som har syftat till att försöka lyfta fram eventuella skillnader i uppfattning mellan olika yrkeskategorier beträffande kapaciteten.Analysen av underlaget visar att det finns skillnader i uppfattningen, vad avser den aktuella frågeställningen, inom och mellan företagets yrkesgrupper. En av de tydligare tendenserna är att kalkylatorerna sätter lägre kapaciteter än vad yrkesarbetare och produktionschefer anser vara normalt..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur barns och ungdomars språk förändras i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet när det gäller användandet av orden värsta, grymt och äger. Vi ville ta reda på om användningen av dessa ord är mer förekommande på något av de tre stadierna. Vår hypotes före undersökningen var att orden skulle vara mest frekventa på högstadiet. En grupp vuxna har också ingått i undersökningen. Vi har även undersökt eventuella skillnader mellan könen.

Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan.

Unified Protocol är en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad på empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. Frågeställningen var om det fanns skillnader vid jämförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter såg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, två män och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen för gärningsmännen i gruppvåldtäkter, som begås i Sverige av män mot kvinnor. Problemet som ville undersökas var om det finns några skillnader mellan gruppvåldtäktsmännen i orsaken till deras deltagande i våldtäkten. Få forskare har tidigare studerat skillnader mellan gruppvåldtäktsmännen. Dessutom var avsikten att ta reda på om de är i behov av olika behandling. Eventuella skillnader önskades förklaras utifrån psykodynamisk och sociologisk teori.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.