Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.

Denna uppsats undersöker om det finns några skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende på ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jämförelse med män får en större positiv effekt i länder med hög befolkning, medan de får en större negativ effekt i länder med hög fertilitet samt en lägre positiv effekt i hemmanationer. Däremot finner vi inga skillnader med avseende på BNP per capita, länder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika länder kommer att ta under Peking-OS 2008..

Aim: The aim of this present study was to assess the dental caries prevalence in children and adolescents aged 3-19 in the Nordic countries, and to examine if the caries prevalence is affected by socioeconomic and cultural differences.Method: The study is a literature review based on 20 scientific medical reports based on the aim of this study.Result: Decayed missed filled surfaces (dmfs) of the 3-year-olds varies from 0.3 to 0.99 and from 0.9 to 7.3 in 5-year-old children. The Nordic 12-year-olds have similar numerical values. In Nordic 14-year-olds caries prevalence increases. In the late teens there is a reduction in caries prevalence. Children at Greenland have five times more teeth decayed than other Danish children.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård.Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed.Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård.

I takt med att vårt samhälle blir allt mer mångkulturellt så möter vi allt större andel människor med olika kulturell bakgrund och med bristande språkkunskaper. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de kommunikationsproblem som bristande språkkunskaper och kulturella skillnader medför i mötet mellan patient och vårdpersonal. Metoden bestod av databassökningar i PubMed och Cinahl, 10 artiklar valdes och granskades. Ur dessa artiklar framkom litteraturstudiens resultat som belyser aspekter såsom tolkproblematiken, användningen av tvåspråkig vårdpersonal och anhöriga som tolk, vårdrelationen och utbildningsbehovet hos vårdpersonalen. Författarna fann att det råder en begränsad tolktillgänglighet och en osäkerhet kring tolkningens tillförlitlighet.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgångar i barns kännedom, förståelse och inlevelseförmåga i andra barns livsvillkor men undersökningen har även visat på vissa brister. En viktig frågeställning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet påverkar deras syn på andra barn. Därför har undersökningen utförts i två olika kulturella miljöer en mångkulturell och en med brist på mångkultur. I de båda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån bilder av barn och resultatet har visat på en del likheter och skillnader mellan de båda grupperna..

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

BakgrundMiljön på Förskolan idag präglas utav olika kulturella skillnader. Detta är något vi som lärare inom förskolan reflekterat mycket över under vår utbildning. Då vår kunskap skiftat i sammanhang med verklighetens verksamhet. Vi ser idag fördelarna och nackdelar beroende på kunskapsnivån hos diverse verksamma lärare, och hur detta i sin tur påverkar barnens lärmiljö. Med studien vill vi uppmärksamma de kulturella inslagen som hjälper barn med olika kultur att lära.I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv ? värden, traditioner, historia, språk och kunskaper ? från en generation till nästa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.?Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar??Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län??Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)??Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?MetodUndersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.ResultatResultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ?låg? föräldrapress.

SammanfattningSYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen? METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mängd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska områden. Detta genom att undersöka användandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvändande mellan könen samt gällande tidpunkt på dagen studerades.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlägga olika socioekonomiska områden och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lämpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för låg socioekonomi valdes Skärholmen.

Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 ? 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen..

The purpose of this thesis is to study how Swedish independent record labels, or indie labels, fared on the Japanese market. The research questions were based on how Swedish independent record labels establish themselves on the Japanese market and how the cultural differences between the nations affect the business relationship. It was decided to execute a case study on two Swedish independent record labels and the Swedish export council for music. The ones chosen as study objects were B & B Records, Razzia Records and Export Music Sweden. The conclusions were that the indie labels need to understand the importance of personal business relationships when trying to get established on the Japanese market.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt där kunskapsläget beskrevs och förslag på lösningar och förbättringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier ställdes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade på fakta insamlat från de olika studierna.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.