Sökresultat:
3136 Uppsatser om Socioekonomiska grupper - Sida 26 av 210
Rektorers beskrivning av h?lsofr?mjande insatser i skolan
Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika
h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i
varierande socioekonomiska omr?den.
Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka
sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av
kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att
fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt
index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i
arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.
Runda mattan : en undersökning om att arbeta i grupp med ett gemensamt mål
Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop.
Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare?
ABSTRAKT
Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).
Framtagning av flexibla monteringsverktyg : En arbetsprocess för att skapa verktyg med längre livslängd
På Scanias motormontering i Södertälje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG är en av de grupper som arbetar med att framställa verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar främst för de tillfällen då nya monteringsverktyg ska anskaffas på grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslängd, för att uppnå detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet än tidigare. Examensarbetets mål är att skapa en förbättrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och främjar framtagning av monteringsverktyg med en rätt flexibilitetsgrad.
Salutogena aspekter på oral hälsa hos friska äldre
Syftet med denna studie är att undersöka olika salutogenetiska aspekter för friska äldre och undersöka om dessa kan implementeras i ett preventivt arbete i yngre åldrar.
Material och metod: Sökning gjordes i databasen Pubmed. Alla artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och var relevanta för frågeställningen lästes i fulltext. Dessa blev kvalitetsgranskade och sammanfattades i en tabell. Kvalitetsbedömningen skedde med hjälp av en checklista som kan användas för bedömning av både randomiserade och icke-randomiserade kliniska studier.
Resultat: Efter sökningen i Pubmed och läsning samt granskning av artiklar inkluderades 29 artiklar.
Skolrutiner för elever med Asperger
Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen.
Hur upplevs det att vara idrottslärare i Malmö?
Denna studie gjordes för att ta reda på hur verksamma idrottslärare i Malmö ser på sin arbetssituation. De frågeställningar jag använde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslärare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottsläraren med sin undervisning? Om möjligheten till förändring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen påverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta ämne är de olika arbetsförhållanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att få en bra inblick i detta ämne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lärare verksamma i Malmö stadsdelsområden med olika ekonomiska förutsättningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrån litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.
Naturvetenskapliga laborationer på gymnasiet : - en undersökning om hur tjejer och killarförhåller sig till laborativt arbete
Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur.Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..
Lättlästa instruktioner : Enligt riktlinjer för lättläst och informationsdesign
Rapporten presenterar riktlinjer för lättläst och informationsdesign, och hur de har använts för att utforma ett instruktionsblad till lättläst.Syftet med arbetet har varit att bearbeta ett befintligt instuktionsblad så att det når ut till grupper med lässvårigheter.De metoder som använts under utformningen har varit litteraturstudier och kvalitativa studier i form av utprovningar..
Vad hjälper och vad stjälper - mäns föräldraledighet
I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat.
Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.
Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter..
Betydelsebärare av Skolkulturer
Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående.
Samspelsdialogen ? utvärdering av ett arbetsmiljöverktyg.
En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM.
Hur påverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur påverkas ledarnas konflikthanteringssätt?
Sammanfattning
Titel: Hur påverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur
påverkas ledarnas konflikthanteringssätt?
Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten
Handledare: Thomas Danborg
Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola
Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp
Syfte: Studiens syfte är att analysera och förstå hur den virtuella gruppen
påverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare
konflikthanteringssätt påverkas/förändras av den virtuella gruppens miljö.
Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna
uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundärdata
(litteraturstudien) och kompletera med primärdata (intervjuerna) ges det en
möjlighet till att tolka den informationen som framstår. Vi kan sätta det
?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nå studiens syfte.
Slutsatser: Den virtuella gruppens påverkan på den dysfunktionella konflikten
är ett problem.
"Mellan stolarna" - En studie om hur pedagoger och elever ser på att många elever inte uppnår målen i skolan
I dagens skolor är det många elever som lämnar både grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Orsakerna till detta läggs ofta på de enskilda eleverna och inte på skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror på faktorer som rör både skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullständiga betyg. Studien har närmat sig dessa förklaringar ur både ett lärar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas måluppfyllelse beror mycket på den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och både lärare och elever anser att det elevernas livssituation är avgörande för deras inlärning och för hur de uppnår målen.