Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

HÄllbara avelsprogram för smÄbönder med getter och fÄr i Afrika Àr ett viktigt verktyg för att öka mÀnniskors vÀlfÀrd pÄ kontinenten. Historiskt sett har inte alla program tagit hÀnsyn till böndernas vitala roll i programmens utformning. DÀrför har det pÄ flera hÄll i Afrika startats upp s.k. community based breeding programs (CBBP) - avelsprogram som anpassats till lokala förhÄllanden och engagerar de smÄskaliga bönderna i avelsstrategierna ? och ett antal har visats vara framgÄngsrika. Denna uppsats presenterar uppbyggnaden av CBBP och beskriver tvÄ NGO-initierade projekt för att diskutera vilka faktorer som har gjort dem framgÄngsrika.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som trots preventiva ÄtgÀrder har en stadigt ökad prevalens i hela vÀrlden, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje Är och som sannolikt kommer att öka mer Àn 50 % de nÀstkommande 10 Ären. I Sverige likt mÄnga andra lÀnder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhÀllen med kulturella skillnader. EgenvÄrden vid diabetes mellitus Àr en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat pÄ etniska minoritetsgrupper och sjukvÄrd utifrÄn skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att pÄvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet Àr viktiga faktorer som pÄverkar dÄlig hÀlsa.

Introduktion: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande hĂ€lsoproblem i vĂ€rlden. Karies Ă€r en vĂ€l utbredd sjukdom globalt. BĂ„de karies, övervikt och fetma Ă€r multifaktoriella sjukdomar som har kostvanor och socioekonomi som gemensamma riskfaktorer. VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har dĂ€rför tagit fram strategier i försök att förebygga och kontrollera karies och viktökning bland barn. Syfte: Att beskriva kariesprevalensen hos barn i Ă„ldrarna 2-12 Ă„r med övervikt och fetma. FrĂ„gestĂ€llningar: Vilken Ă€r kariesprevalensen hos barn med övervikt och fetma jĂ€mfört med normalviktiga? Metod: Litteraturstudien bygger pĂ„ insamlad data frĂ„n vetenskaplig litteratur publicerad 2007- 2014. Resultat: Nio av 16 studier visade att barn med övervikt och fetma hade högre kariesprevalens Ă€n normalviktiga barn, medan sju artiklar inte kunde pĂ„visa nĂ„gon statistiskt signifikant association.

Den hĂ€r studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins nĂ€rmande av det militĂ€ra sammanhanget. 2007 utformade USA:s armĂ© en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom omrĂ„dena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som pĂ„ olika sĂ€tt analyserar den ?mĂ€nskliga terrĂ€ngen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades dĂ€r akademiker frĂ„n samhĂ€llsvetenskaperna fick söka sig till den militĂ€ra kontexten för att hjĂ€lpa militĂ€ra beslutsfattare att förstĂ„ kulturen, de socioekonomiska förhĂ„llandena och religionens roll mm.Hur förhĂ„ller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns pĂ„ antropologin som en del i en militĂ€r kontext? Genom att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar belyses olika resonemang pĂ„ den tillĂ€mpbara antropologin i en militĂ€r kontext utifrĂ„n den rĂ„dande etiska debatten som Ă„terfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militĂ€ra kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.