Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss smÄbarnförÀlders mötesplats. Mötesplatsen som studeras Àr öppen för bÄda könen men dÀremot Äterspeglas endast det kvinnliga perspektivet dÄ informanterna enbart Àr kvinnor.I denna studie Àr kÀllmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna komma Ät en mer komplicerad tolkning och inte bara en mÀtning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jÀmförs.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Klimakteriet Àr en naturlig process i kvinnanslivscykel dÀr kroppen genomgÄr fysiologiska förÀndringar pÄ grund av omstÀllningari hormonnivÄn. Samtidigt Àr klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergÄngsprocesserna inom en bestÀmd tidsram, följer enriktning och leder till förÀndringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som pÄverkar kvinnors beteende under transitionen Àr en förut-sÀttning föratt sjuksköterskan skall kunna hjÀlpa dem att nÄ en hÀlsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar val avkvinnors copingstrategier.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som lÀste vid Realskolan i RÀttvik mellan Ären 1930 och 1959. KÀllmaterialet bestÄr av antagnings- och avgÄngsmatriklar frÄn Realskolan i RÀttvik dÀr uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att lÀsa vidare pÄ gymnasium efter avslutad skolgÄng hÀmtats. OvanstÄende insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som lÀste pÄ skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som lÀste vidare pÄ gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrÄn SCB?s socioekonomiska indelning, SEI.

I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vÄrt konsumtionssamhÀlle och de nya frÄgestÀllningar dessa förÀndringar medför syftar denna uppsats till att jÀmföra norrlÀndska konsumenters attityder till KRAV-mÀrkta kontra lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de tvÄ ?mÀrkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val sÄ som pris, nÀrhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkÀtundersökning dÀr vi, med hjÀlp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger pÄ den slumpmÀssiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters vÀrdeteori) kunde hÀrleda betalningsviljan. I enkÀten stÀllde vi Àven frÄgor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra ungdomars framtidsdrömmar utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. FrÄgestÀllningar:? Hur tÀnker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrÄn arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna pÄ sina möjligheter och hinder inför framtiden?? PÄ vilka sÀtt samstÀmmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder Ät utifrÄn ett klass- och genusperspektiv?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten frÄn de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell fristÀllning och vÄrt senmoderna samhÀlle.

Syftet med denna studie har varit att se hur lÀrare i Ärskurs 1, 3 och 6 i olika socioekonomiska omrÄden resonerar kring fostran i skolan. Studien grundar sig i en fundering som framkom i och med min C-uppsats: hur ser lÀrare pÄ begreppet fostran? I den svenska lÀroplanen talas det om en fostran som inte Àr definierad och dÄ det Àr lÀrarna som senare ska implementera sin tolkning av begreppet i sin verksamhet, Àr det intressant att se hur lÀrare resonerar kring begreppet. Denna studie utgÄr ifrÄn sex stycken forskningsfrÄgor som syftar till att belysa hur de intervjuade lÀrarna ser pÄ fostran i skolan: vad fostran Àr och hur det kommer till uttryck; vad lÀrarna utgÄr ifrÄn nÀr de fostrar; om det Àr nÄgon skillnad mellan olika Ärskurser och sociala omrÄden samt om de anser att det finns nÄgon grÀns mellan skolans och hemmets ansvar i fostran av eleverna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex stycken lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet i olika socioekonomiska omrÄden.

En venport Àr en dosa som opereras in under huden för att kunna anvÀndas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smÀrtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fÄtt en venport inlagd pÄ venportmottagningen. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors upplevelser vad gÀller smÀrta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns nÄgot samband mellan information och smÀrta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrÄn en enkÀt. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 mÀn.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Bakgrund MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett globalt hÀlsoproblem, som spÀnner över sÄvÀl religiösa, geografiska som socioekonomiska grÀnser. En metod för att hitta dessa kvinnor Àr att administrera ett sÄ kallat screeningverktyg eller frÄgeformulÀr. De tillgÀngliga verktygen Àr mÄnga och inget anses Àn vara vedertaget inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.Syfte Att sammanstÀlla en översikt av olika screeningverktyg som kan hjÀlpa sjuksköterskan att upptÀcka mÀns vÄld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanstÀllning, baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanstÀllning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. FrÄgeformulÀrens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel pÄ frÄgor samt styrkor och svagheter i formulÀret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptÀcka vÄld. De skiljer sig Ät i psykometriska egenskaper och Àr svÄra att jÀmföra med varandra.

I vÄrt samhÀlle skiljer sig uppvÀxtvillkoren för barn och ungdomar mycket Ät. Socioekonomiska förutsÀttningar pÄverkar barns liv och deras idrottsvanor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa pÄ vilket sÀtt elever frÄn tvÄ olika klasser och omrÄden med olika social status, har för förhÄllningssÀtt till idrotten pÄ fritiden kopplat till skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes som tvÄ olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje omrÄde.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.