Sökresultat:
446 Uppsatser om Socioekonomisk ställning - Sida 4 av 30
Bakgrundens betydelse för individens kost- och aktivitetsvanor
Ăvervikt och fetma hos den vuxna befolkningen Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem i stora delar av vĂ€stvĂ€rlden. Utvecklingen i Sverige Ă€r likartad. Ăven bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv Ă€r viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag frĂ„n denna positiva förĂ€ndring utgör vissa grupper med individer med lĂ„g socioekonomisk status.
Jag mÄste fÄ bÀst ? Upplevda skolrelaterade prestationskrav hos barn i Är 8 i omrÄden med hög socioekonomisk status
Högstadieelever kan antas uppleva skolrelaterade prestationskrav och forskningen tyder pÄ att höga krav hos unga kan hÀnga samman med ökad risk för psykisk ohÀlsa (Rose & Perski, 2008). Syftet var att fÄ en bild av upplevda skolrelaterade prestationskrav hos barn i Är 8 samt möjliga uppkomst- och vidmakthÄllandefaktorer avseende dessa krav. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med 20 elever frÄn skolor i omrÄden med hög socioekonomisk status och bearbetades genom omvÀxlande induktiv respektive deduktiv tematisk analys. Analysen resulterade i teman kring barnens egna upplevda prestationskrav samt möjliga uppkomst- och vidmakthÄllandefaktorer, sÄvÀl externa som individrelaterade, till dessa krav. Det faktum att barnen befinner sig i tonÄren uppfattades som en etablerande omstÀndighet.
Barn p? v?g in : En scoping review om barns rekrytering till kriminella g?ng och f?rebyggande insatser
Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.
Familjetyp och förvÀntad utbildningsnivÄ : En kvantitativ undersökning om sambandet mellan familjetyp och utbildningsförvÀntningar
SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp pÄverkar utbildning pÄ olika sÀtt. Elever som bor med ensamstÄende förÀldrar tenderar generellt att ha lÀgre betyg och testresultat, samt uppnÄr och förvÀntas uppnÄ lÀgre utbildningsnivÄ Àn elever som bor med tvÄ förÀldrar. Studier visar Àven att uppnÄdd utbildningsnivÄ pÄverkas av diverse andra variabler, sÄ som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar Àven att den effekt som socioekonomisk status pÄverkar skolval och uppnÄdd utbildningsnivÄ till stor del Àr primÀra. Det innebÀr att anledningen till att elever med lÄg socioekonomisk status uppnÄr lÀgre utbildningsnivÄ Àr för att de generellt presterar sÀmre i skolan.
Ăversyn av arbetstidsförlĂ€ggning
Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.
Barnfamiljers tidsÄtgÄng för matrelaterade hushÄllsaktiviteter : I relation till matvanor, socioekonomisk status och kön
Bakgrund Vi Àgnar idag mindre tid Ät hushÄllsarbete, dÀr matrelaterade hushÄllsaktiviteter ingÄr sÄsom planering, inköp och matlagning, Àn för 30 Är sedan. Barnfamiljer Àgnar mer tid Ät hushÄllsarbete, dÀr matrelaterade hushÄllsaktiviteter ingÄr, och har svÄrare att hinna med allt som behöver göras i vardagen Àn andra samhÀllsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer Àgnar Ät matrelaterade hushÄllsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status.Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushÄllsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hÀlsosamhet samt ansvar relaterat till kön.Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkÀt. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades Ätta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer?s exact test.
Orangeri + Förskola
Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.
Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt
Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och
inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av
icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska
komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller
krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell
kompetens.
Barnen och polisen - En studie om barns relation till polisen
Syftet med denna studie Àr att undersöka i ett specifikt omrÄde, barnens relation till polisen. OmrÄdet, som Àr en förort i en större stad i Sverige, har lÄg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur förskolan kan förbÀttra den negativa bild som finns av polisen. Detta görs med hjÀlp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv.
Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till polisen. Studien Àr en kvalitativ undersökning bestÄendes av gruppintervjuer med barn.
Resultat av studien visar att barnen i omrÄdet har en negativ bild av polisen.
?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning
Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad
gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en
marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en
komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden
prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men
elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom
forskningen.
Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad
gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras
uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i
f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats
har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r
m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och
specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa
intervjuer som sedan analyserades tematiskt.
Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade
f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.
Svarta pengar : En studie av fo?retagares insta?llning till skattefusk
Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.
Karies bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa - En litteraturstudie
Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i VÀsteuropa. Livsvillkor, levnadsförhÄllanden och sociokulturella faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa sÄsom lÄg socioekonomisk status (SES) och attityder hos förÀldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolÄlder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa. FrÄgestÀllningar: Vilken Àr kariesprevalensen bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Metod: En litteraturstudie.
Psykisk ohÀlsa bland ungdomar i Sverige
Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ăven fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.
Medborgardeltagande och kommunal planering ur ett socioekonomiskt perspektiv
Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Ă
hus och Tollarp i Kristianstad kommun.
Ny metod fo?r ma?tning av va?gkvalitet : En statistisk studie o?ver samband mellan va?gkvalitet och socioekonomisk utveckling
New method for measuring road quality- A statisticalstudy of the relationship between road quality andsocioeconomic development A new tool with implications for road maintenance has the potential to yield statistical data for road quality in a large number of regions. This thesis investigates the possibility to develop a method, from this data, for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development.The thesis is essentially divided into two parts. Part one looks to qualitatively establish the link between socioeconomic development and road quality and the second part focuses on how to develop a method for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development. A method was devised using categorical data and a multinomial regression model. This method provides a comprehensive overview of the complex relationship between a variety of different variables.