Sökresultat:
191 Uppsatser om Socioekonomisk nivć - Sida 8 av 13
Bakomliggande faktorer till övervikt och fetma
Ăvervikt och fetma Ă€r ett stort problem vĂ€rlden över. Varje Ă„r dör 2,8 miljoner vuxna mĂ€nniskor av sjukdomen. För att kunna arbeta preventivt mot övervikt och fetma och hjĂ€lpa de patienter som lider av sjukdomen bör sjuksköterskan ha mer kunskap och utbildning om de bakomliggande faktorerna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa bakomliggande faktorer för övervikt och fetma. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades och resultatet framkom i form av fyra kategorier; livsstilsfaktorer, kĂ€nslor och relationer, socioekonomiska faktorer och genetiska faktorer. I ett flertal studier framkom det att brist pĂ„ fysisk aktivitet var en starkt bidragande faktor till viktuppgĂ„ng.
Vanan och kapitalet : Högstadieelevers lÀs- och skrivvanor samt skrivande ur ett utbildningssociologiskt perspektiv
Denna studie utgÄr frÄn Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter pÄverkar högstadieelevers förhÄllande till lÀsande och skrivande. Materialet Àr baserat pÄ tvÄ kÀllor, en enkÀtundersökning och en kvantitativ elevtextanalys dÀr 102 elever i Ärskurs 9 har deltagit. Syftet med studien Àr att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och lÀs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgrÀnsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital stÄr som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers lÀs- och skrivvanor samt deras sÀtt att förhÄlla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer ocksÄ att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.
PÄverkar kön och socioekonomisk status hur man upplever och hanterar rÀdsla?
Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.
Skolan och demokratin -en diskursanalys av Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet 2011.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet Är 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gÀllande Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet. Analysmodellen utgÄr ifrÄn orsakerna till fenomenet, problemomrÄdet som sÄdant samt ÄtgÀrder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har pÄvisat att det i media förmedlas ett allmÀnt samhÀllskval över resultatet och att de som fÄr stÄ till svars för resultatet Àr skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska vÀrdegrunden. I vÄrt resultat Àr det förutom rektorer, SO- och samhÀllskunskapslÀrare, som fÄtt stÄ till svars för vÀrdegrundsarbetet.
Trygghet och HÀlsa : Uppfattningar om trygghet bland ungdomar och lokala aktörer pÄ ett bostadsomrÄde i en större stad i mellersta Sverige.
Trygghet Àr en mÀnsklig rÀttighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömÀssiga faktorer i samhÀllet som kan pÄverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgrÀnsats till att undersöka vad som upplevs pÄverka tryggheten pÄ ett bostadsomrÄde i en större stad i mellersta Sverige. BostadsomrÄdets invÄnare har sÀmre socioekonomisk status Àn generellt i staden. Boende pÄ bostadsomrÄdet har Àven visat pÄ otrygghet och oro att gÄ ut efter det blivit mörkt.
Demokratins förutsÀttningar i VÀstafrika : En jÀmförande studie av Ghana och Guinea
In subsequent to Post-colonialism the African nations have dilated into different political directions. While some nations have established well-functioning democracies, others are still under authoritarian regimes. The aim of this thesis is to examine if civil society has an impact on democratic development in West Africa. Therefore the theoretical starting point is Putnam?s theory of social capital, but this study will also examine other possible causal explanations for democratic transition.This study will be based on a comparative analysis of Ghana and Guinea.
Kulturella skillnader ur ett audionomperspektiv : en intervjustudie om kommunikation i patientmöten
Inom vÄrden Àr kommunikation mellan vÄrdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvÄras dÄ man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vÄrden tidigare, men studier med hörselvÄrdsperspektiv har inte pÄtrÀffats. Denna studie vill dÀrför undersöka hur audionomer ser pÄ kommunikation och de svÄrigheter som kan uppstÄ i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien Àr att undersöka vilka kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄpÄ grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas Àven pÄ hur detta pÄverkar audionomens arbete och vilka strategier som anvÀnds för att hantera de svÄrigheter som uppstÄr.Intervjustudien Àr av kvalitativ karaktÀr och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.
Studenters attityder till spelande om pengar
Spelandet om pengar ökar sÄvÀl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer Àn tvÄ procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhÀlsoproblem som ökat de senaste Ären. Unga vuxna, 16-24 Är, Àr den grupp som har mest problem med spelande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar.Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter pÄ en högskola i Sverige. En temaanalys anvÀndes, dÀr intervjuerna transkriberades och analyserades.Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens pÄverkan.Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, Àr informanterna överens om att de negativa konsekvenserna sÄ som Ängest, vÀger mer. Spelproblem Àr ett relativt nytt folkhÀlsoproblem som fortsÀtter att vÀxa i takt med utbudet pÄ spelmarknaden.
Social oro - en utmaning för krisberedskapen : En studie om kommunala sÀkerhetschefers uppfattning om social oro och ÄtgÀrder i en förÀnderlig vÀrld
Syftet med denna studie Àr att bidra till en djupare förstÄelse kring kommunala sÀkerhetschefers uppfattning om social oro och vilka ÄtgÀrder de anser sig kunna vidta. Syftet Àr ocksÄ att analysera om ÄtgÀrderna kan leda till positiv eller negativ sÀkerhet i samhÀllet. Eftersom studiens syfte Àr förstÄelseinriktat har en kvalitativ forskningsansats valts dÀr empiriinsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att alla respondenter anser att social oro Àr en realitet idag och att hÀndelserna som skett fram till idag kommer att fortsÀtta. NÄgra respondenter anser ocksÄ att social oro kan fÄ betydligt vÀrre konsekvenser Àn vad det hittills har fÄtt.
Hur Àr socialt klimat relaterat till mobbning i skolan?
Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.
H?lsosamma matvanor i skolor med olika socioekonomiska f?ruts?ttningar
Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja
h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget.
Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren
2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning
av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277
registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa
analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.
Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status,
tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt
g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av
matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.
BistÄndets möjligheter En studie av bistÄndets roll i Ghana och Ugandas demokratiseringsprocess under perioden 1990-2000
Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling vÀsentligen skilt sig Ät. Trots att de bÄda lÀnderna delar mÄnga egenskaper och förutsÀttningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsÀttningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhÀllet, det politiska samhÀllet, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet Àr sÄledes att genom en komparativ fÄfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistÄnd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. SÀrskild fokus har legat pÄ EU:s omfattande bistÄndsprogram i de bÄda lÀnderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrÄn denna metodologi analysera de bÄda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrÄn hur externa aktörer har anvÀnt sig av bistÄnd och politisk konditionalitet i sin bistÄndspolitik. Dock existerar Àven andra viktiga förklaringsfaktorer, frÀmst i Uganda, dÀr den komplicerade etniska sammansÀttningen och ekonomisk snedfördelning försvÄrat en vidare demokratisering av landet..
Tandborstning i förskolan ? en kvalitativ undersökning av ett tandhÀlsoprojekt pÄ HÀssleholmen
Introduction: Dental health globally is not equally distributed as shown by caries prevalence is higher in areas with more immigration outside Scandinavia and Western Europe and areas with lower socioeconomic status. To reduce the health inequalities in BorÄs, a dental health project was made in five kindergartens in the district HÀssleholmen. Purpose: The purpose of the survey was, by interviews with the actors involved (teachers, children, parents and the public dental service) find out the views of the project, and whether the project is relevant and should continue. Method: The method used was qualitative interviews with the actors involved in dental health project. A total of 21 interviews were then consolidated by a qualitative content analysis.
Genrepedagogik : - en studie om lÀrares uppfattningar av genrepedagogik, men sÀrskilt för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter
VÄr intention var att undersöka lÀrares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade pÄ tre ben, en teori om lÀrande, en teori om sprÄk samt cykeln för undervisning och lÀrande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 Är sedan. Idag anvÀnds den över hela vÀrlden. Pedagogiken hade som mÄl att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som lÄg till grund för vÄr studie var kvalitativa intervjuer.
SÄ blir du lönsam, lille vÀn! ? FramgÄng och identitet speglat genom gymnasieskolors reklammaterial i Malmö stad
Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig sjÀlva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer frÄn tre fristÄende och tvÄ kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger frÀmst pÄ hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgÄngsrik skola och en framgÄngsrik elev. En utgÄngspunkt i analysen Àr att gymnasievalet i allt högre utstrÀckning kommit att bli ett livsstilsval. DÀrför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgÄng.