Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

The interactive whiteboard (IWB) is to be found in many classrooms in Sweden, and its number is growing rapidly. There is a lack of research of the use of the IWB in Sweden. The Swedish National Agency for Education refers to English research where the investment in the IWB in school is huge. In this study I will investigate how the IWB can be used as a mediating tool in the learning process. My study examines how interaction pattern appears when the teacher teaches with the IWB as a tool.

Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande. Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar.

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students? cultural interactions in the classroom are expressed..

En typiskt singalesisk måltid tar lång tid att göra, den ska bestå av flera smårätter och gärna med kryddor från hemlandet. Har den kulturella måltidssynen hos de singalesiska kvinnorna förändrats, förstärkts eller påverkats av att vara i ett annat land och i så fall varför? Är det fortfarande den singalesiska husmanskosten som anses vara ett ?proper meal?? Syftet är att undersöka fem singalesiska kvinnors egna uppfattningar om ämnet ?proper meal? från ett singalesiskt perspektiv och undersöka om deras uppfattning har förändrats under tiden de bott i Sverige. Studien är kvalitativ och för att undersöka hur singalesiska kvinnor uppfattade och tänkte kring dessa frågor har en pilotfokusgrupp samt en skarp fokusgrupp skulle utgjort metoden för datainsamling. En lunch eller middag ska enligt denna studie vara singalesisk och därigenom bestå av en kött- eller fiskrätt, serveras med ris och två till tre grönsaker som tillbehör för att den ska vara en riktig måltid både till vardagar och helger. Kopplingen till ?proper meals? kan göras från ett singalesiskt perspektiv för vardags-, helg- och även festmåltider.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

The aim of this paper is to investigate and analyze practices in multilingual classrooms of mathematics in a compulsory school in Sweden where immigrant students have been known to succeed. The school is situated in a suburban and segregated area outside a major city where pupils come from mainly limited socio-economic backgrounds. The rate of second language learners are 70% of all pupils in this school.By using ethnographic methods, mainly interviews and participant observation, data was collected in four mathematics classrooms which corresponded to consecutive ages of education. The data include field notes and observation of artifacts in the environment as well as interviews and informal conversations with teachers and school leadership. Information from the school website, the authority in charge of quality in Swedish schools (Skolverket) and the municipality were also used.The analysis is based on a socio-political viewpoint that power is relational and reflected within schools.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

Syftet med detta examensarbete är att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berättande är, 2) redogöra för hur det i allmänhet används idag, samt 3) utvärdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vårt arbete utgått ifrån socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berättande från Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berättande används där. Under namnet digitalt berättande verkar metoden inte användas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. Våra slutsatser är att digitalt berättande används på olika sätt på de två institutioner vi fokuserat på, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

This is a study about residential segregation in Malmö. The aim is to highlight the segregation that is taking place in the city as a whole. I therefore focus on two residential areas in Malmö which are not often mentioned when speaking about segregation; Västra Innerstaden and Limhamn-Bunkeflo. I present different theories on housing segregation and discuss them in relation to these specific residential areas. I investigate how the socio-economic and ethnic characteristics of the inhabitants in these residential areas are connected to Malmö being a segregated city.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Syftet med uppsatsen var att analysera Tysklands anfall mot Frankrike år 1940 och närmre bestämt vad som hände vid floden Meuse mellan den 12 ? 14 maj utifrån ett beslutsfattande perspektiv. För att kunna uppnå syftet valdes först en beslutsfattningsteori, OODA ? loopen, som låg till grunden för bildandet av ett analysverktyg. Därefter användes en fallstudie för att beskriva de olika händelserna mellan den 12 ? 14 maj.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn.