Andnöd är huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna är vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta huvudkategorier: att känna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa känslor, att känna sig annorlunda och brännmärkt, att vilja känna stöd och förståelse från andra samt känna tilltro till sin omgivning och sig själv, att ha negativt respektive positivt synsätt på sin sjukdom och på framtiden, att vara socialt begränsad, svårt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jämfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingår i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgången går också att läsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lärare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lärare.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lämpliga copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Syftet med studien var att analysera biståndsutredningar utifrån ett genusperspektiv för att undersöka om det finns några skillnader både språkligt och innehållsmässigt utifrån kön. Vårt gemensamma intresse för genusfrågor och socialt arbete för individer med funktionsnedsättningar är anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och män med funktionsnedsättningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjälp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens empiri består av biståndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angående ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrån en relativt stor kommun.Resultatet visar att språket i biståndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och män med funktionsnedsättningar.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förändrad i samband med sjukdomen och den påverkar både fysiskt, psykiskt och socialt. Många kvinnor upplever att personer i deras närhet inte tar deras sjukdom på allvar då de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kämpar varje dag mot osynliga symtom som begränsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har använts är litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om lärares uppfattning av lärandets villkor och möjligheter kopplat till rummet. Avsikten är också att klargöra ifall det förekommer skillnader i uppfattningar av kopplingen mellan rummet och lärandet beroende på vilken årskurs lärarna undervisar. Den tidigare forskningens resultat bildar referensbakgrund till syftet. Studiens fokus ligger framför allt på lärarnas uppfattning av relationen mellan rummet, människan och lärandeprocessen. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen är utförd i form av lärarintervjuer, enligt den fenomenografiska metoden.

I dagens stressiga och ständigt föränderliga arbetsliv är det av stor vikt att främja en hälsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt på människors upplevda hälsa och indikerar också att det är vissa faktorer på arbetsplatsen som är extra viktiga för arbetstrivsel och välmående, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög självuppskattad hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av 62 anställda på ett företag som placerat sig på topp 10 listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2013. Med hjälp av två självuppskattningsenkäter, SHIS & WEMS, mättes de anställdas upplevda hälsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge..

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs.

Arbetet tar sin utgångspunkt i resan och blicken som faller på de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulära sammanhang där det fysiska landskapet faktiskt formas av vår bild av det. Frågeställningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en självobserverande fallstudie bestående av film, bild och skrivna reflektioner från en resa i Sydeuropa från sommaren 2013. Med utgångspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten så som vi uppfattar den. Susan Sontags essäverk On photography (1977) används som en röd tråd i arbetet och får representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp gränssnittet mellan ett konstnärligt och vetenskapligt förfarande är fallstudien en självstudie där jag i reflektionerna undersöker mig själv som studieobjekt och hur jag ser och har sett på de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhåller sig till den socialt konstruerade turisten.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media. Frågeställningar:?       Vilken inverkan anser deltagarna att media har på deras sociala kön och kroppsuppfattning??       Ser deltagarna någon skillnad på hur killar och tjejer förhåller sig till media i sitt identitetskapande??       Vad anser deltagarna att de normer och ideal som media förmedlar innebär för derasidentitetsskapande? Sammanfattning:Vår datainsamlingsmetod har bestått av två kvalitativa gruppintervjuer som genomförts på gymnasieskolor med deltagare som går sitt tredje år. Vid analysen av den insamlade empirin har vår teoretiska utgångspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vår förståelsegrund.  Vid analysen har vi använt oss utav IPA ? metoden.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.