Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka upplevelsen av arbetsförhållanden för kommunalt hemtjänstanställda. Intervjuer har utförts med tio hemtjänstanställda inom kommunal hemtjänst. De övergripande frågorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har använts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjänstanställda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd från arbetskamrater.

För att precisera hållbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hållbar utveckling. För att uppnå hållbar utveckling krävs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benämns som ett socialt ansvarstagande. Den framväxt som skett gällande frågan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. Här har frågan gällande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, där varor och tjänster köps in från länder där principer och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra människor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett värde och är uppskattad. Stöd och närvaro har en stor betydelse vad gäller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa den kunskap som finns kring de områden där kvinnor med bröstcancer känner stöd i ett socialt sammanhang. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrånperspektiv.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 beräknades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar på behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie är att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill även belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrån olika synsätt på diagnosen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkat processen för att få ett arbete för undersköterskor som är kvinnor och som kommit till Sverige från Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen ålder. Vi ville särskilt undersöka på vilket sätt deras sociala nätverk har påverkat denna process. Frågeställningar i studien är: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som är undersköterskor har påverkat deras process för att få ett arbete? På vilket sätt har deras sociala nätverk påverkat processen? Kvinnor från valda länder har en relativt låg sysselsättningsgrad och därför har vi med vår studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats på arbetsmarknaden. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

På grund av ojämställdheten mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat på skillnader i mängd socialt kapital. Syftet är att undersöka om det existerar ett samband mellan nätverksstorlek, kontaktintensitet i nätverkslänkar samt andelen kontakter som är män och socioekonomisk position. Syftet är även att undersöka om sambandet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studiens hypoteser bygger på teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga länkar. Studiens material består av kvantitativa data hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010.