Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar historieundervisningen och dÀrmed skapar förutsÀttningar för motivation till lÀrande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lÀrandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. TillvÀgagÄngssÀttet, vilket omarbetades under projektets gÄng för att passa in i planeringen, innebar genomgÄngar av en tidsepok med fokus pÄ den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lÀrande efterföljdes av en enkÀtundersökning.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget Àr ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och Àr idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet Àrt att företaget har velat kartlÀgga den psykosociala arbetsmiljö som rÄder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. MÄlgruppen i denna studie Àr bestÀllaren, dvs. företagets ledning.

Bakgrund: Motivation Ă€r nĂ„got som finns hos alla mĂ€nniskor, den kan bestĂ„ av bĂ„de inre och yttre motivation. Inre motivation Ă€r nĂ„got en mĂ€nniska fĂ„r nĂ€r hen gör nĂ„got intressant och meningsfullt. En yttre motivation nĂ„s nĂ€r nĂ„got ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av mĂ„nga hinder i form av hög arbetsbelastning, lĂ„ga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor vĂ€ljer att lĂ€mna vĂ„rden. Å andra sidan vĂ€ljer Ă€ndĂ„ en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande kĂ€nner motivation.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Övervikten Ă€r en betydande riskfaktor för dĂ„ligt allmĂ€nt hĂ€lsotillstĂ„nd, sjuklighet och dödlighet. För att pĂ„verka detta hĂ€lsotillstĂ„nd Ă€r motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis tvĂ„ sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mĂ„l. Genom att stödja den enskilde med att sĂ€tta realistiska och uppnĂ„bara mĂ„l kan sjuksköterskan underlĂ€tta förĂ€ndringsarbetet. MĂ„let med beteendeförĂ€ndring Ă€r att uppnĂ„ förĂ€ndringar som medför positiva hĂ€lsoeffekter för den enskilda individen.

Inom byggindustrin har man sett en nedgÄng i produktivitet de senaste Ären och trots att motivation Àr en primÀr faktor för bra arbetsprestation och produktivt arbete, finns det fÄ studier som fokuserar specifikt pÄ vad som motiverar byggarbetaren. De studier som faktiskt finns verkar dock missa lagbasens stora inflytande och pÄverkan pÄ yrkesarbetarnas motivation, vilket den hÀr uppsatsen har avsett att undersöka nÀrmare.Syftet med studien var dÀrför att förstÄ vad som motiverar och inte motiverar yrkesarbetaren samt förstÄ vilken roll och inverkan som lagbasen har pÄ yrkesarbetarens motivation. Lagbasens stora inflytande pÄ arbetslaget verkar ha kringgÄtt forskningen inom byggindustrin och dÀrför avser det hÀr examensarbetet att framhÀva den hÀr viktiga rollen. Arbetet Àr utfört pÄ byggföretaget Skanska under vÄrterminen 2015 dÀr intervjuer har skett med anstÀllda yrkesarbetare, lagbasar och arbetsledare. Resultatet frÄn studien visar bland annat att yrkesarbetare Àr stolta arbetare som vill skapa en kvalitativ slutprodukt. StillestÄnd och Àndrad planering Àr vanligt förekommande men Àr ett hinder för deras skapande och en pÄtaglig demotivator i arbetet.

Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som pÄverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat sjÀlvbestÀmmande stöd frÄn trÀnaren pÄverkar motivationsreglering, beroende pÄ kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 mÀn, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkÀt som innehöll mÀtinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltsÄ om den inre motivationen höjs hos en idrottare sÄ blir Àven den yttre motivationen förhöjd.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, mÀn och kvinnor har ibland olika motivationskÀllor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den hÀr studien var att beskriva vad som motiverar medelÄlders mÀn till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var mÄlet att fÄ en fördjupning av det nuvarande kunskapsomrÄdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar frÄn databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

This bachelor thesis discus how store managers at Clas Ohlson motivate their co-workers at their everyday work.Motivation at work is essential, since engaging co-works makes the everyday routine work more effective. Otherwise that type of work can easily lead to unhappiness at the workplace which leads to less motivated workers, poor performance, even less motivated workers and this will start a negative circle.Other studies has shown that to in order to be pleased at a workplace and to keep qualified co-workers, the leaders needs to have knowledge in how they can use different techniques to increase staff motivation, but still motivation is not considered being an economic means of control. This has made me think about how leaders can motivate their workers at their everyday work.The questions at issue are:o How can leaders motivate co-workers in everyday work,o Which preferences the leaders consider control the individual motivation ando Which methods they can use to increase the motivation in the routine work.The purpose with this thesis is to study how leaders use their leadership to motivate workers to perform everyday work with more enthusiasm. To answer the question I have interviewed store managers at Clas Ohlson.In this thesis I have used a qualitative method, and I have compared relevant theories with the interviews I have done. Thus primary data has been gained through one-to-one interviews but also through mail interviews.

Motivation för ledarskap styrs av vÀrderingar, personlighet och tro pÄ sin förmÄga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog frÄn en mellansvensk högskola, dÀrav 54 mÀn, 90 frÄn socionomprogrammen, 72 frÄn det internationella businessprogrammet och 30 frÄn tvÄ ingenjörsprogram.  De besvarade en enkÀt bestÄende av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

The aim of the study was to examine both 1) how aware teachers in a specific area are about ICT tools in teaching ; and 2) how likely teachers are to use ICT tools to reverse the trend of unmotivated students and low achievement scores . I will look for answers through the following questions:How extensive is the knowledge of the teachers on digital and social media in education? How have teachers in the past year used various social media in their teaching? In what grade does ICT-supported teaching lead to higher motivation, participation and achievement? Is there a difference between the sexes, different stages (1-3, 4-6, 7-9) and number of years in the profession in knowledge of and openness to the use of ICT in education?The method used is a questionnaire in which a number of respondents have answered a number of questions about ICT tools in teaching. Validity of the study can be said to be high when the survey has measured what it intended to measure, however, I need to be careful in draw full account of the result as the response rate is low with only 39%. In summary, the results show that there is low awareness among respondents about the methods and the digital and social tools I lift in the survey.Mainly the respondents use some of the methods and the digital and social tools in preparation for the lesson.

SammanfattningUppsatsen handlar om motivation utifrÄn ett lÀrarperspektiv. I ett försök att fÄ en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom omrÄdet. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnÀra bild av hur lÀrare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.Genom att vÀlja socialkonstruktionistisk teori som förhÄllningssÀtt har möjligheten givits att studera det som sÀgs i intervjuerna, utan att ifrÄgasÀtta huruvida detta Àr en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges sprÄket en stor betydelse dÄ det Àr genom detta förstÄelsen för omvÀrlden skapas.Resultatet bygger pÄ tvÄ intervjuer som vid olika tillfÀllen genomförts med en och samma lÀrare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lÀrarens resonemang rörande motivation pÄ ett allmÀnt plan och dels med utgÄngspunkt frÄn hur denne arbetar med omrÄdet.Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..