Syftet med denna studie Àr att se om metoden upprepad lÀsning kan ha nÄgon effekt pÄ elevers lÀsbeteende, attityd och motivation till lÀsning. Studien bestÄr av en teoretisk del och en empirisk del dÀr elever deltagit i en fyra veckor lÄng intervention och dÀr elever, förÀldrar och lÀrare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och lÀsbeteende kan pÄverkas i positiv riktning vid anvÀndandet av lÀstrÀningsmetoden upprepad lÀsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhÄlls flera bestÄndsdelar som kan pÄverka en elevs attityd och motivation till lÀsning. Inre och yttre motivation Àr tvÄ bestÄndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev lÀser.

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MÄrtenssonFÀrdigstÀlld: 2013-05-21Uppsats nivÄ: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivÄer. FrÄgestÀllning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frÄgestÀllningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. PrimÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbÀttrade arbetsprestationer.

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.Žs (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mÀttillfÀllen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska fÀrdigheter (motivation, coping).Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mÀtningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 mÀn fyllde i enkÀten (se bilaga 1). Modellen baserades pÄ de 47 deltagare som fyllt i enkÀten vid samtliga tre tillfÀllen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stÀmmer, vilket innebÀr att mindfulnesstrÀning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd Àven ger frÀmjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering Àr en central del i pÄverkansprocessen av mindfulness för att nÄ de idrottspsykologiska fÀrdigheterna.

TobaksanvÀndning Àr ett av de största hoten mot vÄr hÀlsa. Det finns mycket att vinna pÄ att sluta röka cigaretter och det Àr aldrig för sent för att sluta. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att fokusera pÄ arbetsmiljön dÄ denna pÄverkar individens vÀlbefinnande och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka ÄtgÀrder som satts in inom rökavvÀnjning med inriktning pÄ arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina Àmnen i olika kategorier och hur detta pÄverkade deras motivation, sÀrskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina Àmnen i ?praktiska?, eller yrkesÀmnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) Àmnen och att de har sÀnkt motivation i de sistnÀmnda. Tolv elever i en vÀrme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade pÄ en enkÀt och tre av dem intervjuades individuellt.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Studien uppmÀrksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus pÄ narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjÀnstgjorde som exempel pÄ ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsÀtt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angÄende vÀlfÀrdspolitikens hantering av strukturell ojÀmlikhet. Valet att anvÀnda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som sprÄkligt konstruerade fenomen underlÀttas av mediemiljöns möjlighet att nÄ ett vidstrÀckt upptagningsomrÄde. BerÀttelser om kollisionen mellan organisation och allmÀnhet kunde dÀrmed betraktas som tillrÀckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sÀttet att se pÄ socialtjÀnsten; ett faktum som tydliggjorde nödvÀndigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Syftet med studien var att utforska och bidra med förstÄelse av vad som kan frÀmja motivation och lÀrande för verkstadsarbetare med speciellt fokus pÄ arbetets utformning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och Ätta verkstadsarbetare har intervjuats. Resultatet visade att arbetsrotation upplevdes kunna minska arbetsbelastningen hos individen och att arbetsrotation Àven kan skapa motivation och lÀrande nÀr arbetssÀttet tillÀmpas. Det har Àven framkommit att det finns en viss risk att glömma delar i arbetsuppgifterna vid korta pass pÄ de olika arbetsstationerna i verkstaden. Resultatet visade ocksÄ att verkstadsarbetarna fick möjlighet att lÀra sig nya arbetsuppgifter och Àven bli befordrade.

Övervikt Ă€r ett starkt hot mot folkhĂ€lsan. MĂ„nga överviktiga vill minska i vikt, men mĂ„nga lyckas trots det inte med att uppnĂ„ den önskade viktnedgĂ„ngen. Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilka faktorer som upplevs motivera till att gĂ„ ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgĂ„ngen. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i VÀxjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats Àr i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men Àven till viss del utifrÄn ett medarbetarperspektiv..

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..