Titel: ArbetsgivarvarumÀrke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumÀrke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegÄrdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: ArbetsgivarvarumÀrke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsomrÄden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om arbetsgivarvarumÀrket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsomrÄden som de anstÀllda pÄ ett företag anser Àr viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning pÄ ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsomrÄdena för vÄra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumÀrket har mindre inflytande pÄ deras motivation. .

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ tvÄ upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd Àr betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ tvÄ. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförÀndringar som kan pÄverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd Àr centralt för personens förmÄga till livsstilsförÀndringar och en god egenvÄrd. För att hjÀlpa personen att förbÀttra egenvÄrden kan sjuksköterskan arbeta för att förbÀttra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ tvÄ.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Title: A study about needs, goals and motivational factorsCourse/Subject: Business Administration concentration Leadership, 15 hpAuthors: Ulrika HerolfTutor: Anders BillströmKeywords: Needs, Goals, Intrinsic and Extrinsic Motivational FactorsBackground and problem Motivation is a large subject and in my investigation on the matter I found that needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors frequently occurred. By that I got interested in research if any of these four key terms was more central for an individual?s motivation within a working team or if all four was as equally central.Purpose: The purpose of this thesis is to investigate which motivational factors that is important to an individual?s motivation. I will do this by investigate the terms needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors. I want to investigate this by interviewing a number of employees within a working team, including a manager.  My hope is that my thesis will interest managers in working teams, future managers and co-workers that want to learn more about motivation.Problem statement: What factors are important to individual motivation in a working team?   Methodology: I conducted a qualitative study where I gathered data from five persons.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Vi som har författat detta arbete har riktat in oss pÄ motivation till sjöss. Vad det Àr somlockar folk att gÄ till sjöss och hur upplever de aktiva sjömÀnnen sin tillvaro ombord.Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvÀndig fakta om motivation och livsstilar.Vi har Àven skickat enkÀter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod med enkÀt frÄgor riktade till aktiva sjömÀn,elever som utbildar sig pÄ gymnasienivÄ till motorman/matros och rederier.I vÄran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem nÀr man skall rekryterapersonal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar mÀnniskor till sjömansyrketÀr det fördelaktiga avlösningssystemet samt den lÄnga sammanhÀngande ledigheten.För att fÄ svenska sjömÀn att stanna kvar inom svensk sjöfart sÄ mÄste nÀringen anstrÀngasig mer för att finna lösningar pÄ problemet med att sjömÀn söker jobb pÄ utlÀndskarederier..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elevers motivation till lÀrande pÄverkas genom ett temainriktat arbetssÀtt. Studien utfördes under sex veckor pÄ en skola i PiteÄ kommun. Klassen dÀr vi utförde vÄr studie bestod av elever frÄn Är 4-5-6. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete om Australien och Nya Zeeland dÀr eleverna fick jobba i ett utforskande och upplevesebaserat arbete en lÀngre tid och pÄ ett omvÀxlande sÀtt dÀr flera skolÀmnen berördes. Eleverna fick möjlighet att jobba bÄde i grupp och enskilt.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

The last few years a lot of media air time has been devoted to training, sports, health and weightloss on a more personal level then before. The new media arena is beeing used at itsŽ maximumto broadcast wievs on how we should eat, look, exercise and live. This thesis is trying to makebetter understanding on what people in general think is important when it comes to physicaltraining and motivation with the aid of digital media and IT systems. The thesis describes aworkshop that was conducted within the frames of Participatory Design and the outcome of thatworkshop. The workshop was conducted with a group of lead users (in this case instructors at avery large fitness center in UmeÄ, Sweden) and the main question was ?How can IT be used toachive a positive effect on physical exercise if motivation is the focus??.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som pÄverkar och skapar motivation till beteendeförÀndring hos drogmissbrukare. Studien undersökte ocksÄ miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frÄgor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio mÀn och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 Är. Enligt drive theories Àr motivation en drivkraft som ger energi till att sÀtta igÄng, upprÀtthÄlla och rikta behovsrelaterade mÄl.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterÀr lÀsning. Tio elever i Är 2 och tio elever i Är 5 har svarat pÄ en enkÀt gÀllande lÀsvanor och attityder till lÀsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om sjÀlvbestÀmmande anvÀnds som utgÄngspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrÄn lÀsvanor och attityder till lÀsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de bÄda Äldersgrupperna emellan.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och sjÀlvförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i Äldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma omrÄde. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfÀlle i enkÀterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt sjÀlvförtroende.