Studien genomfördes i syfte att undersöka vad som driver en mÀnniska att arbeta mot en lÄg eller ingen monetÀr belöning. Det teoretiska ramverket Self- Determination Theory möjliggör kategorisering av en individs motivation i sÄvÀl inre som yttre motivation och Àven att mÀta graden av motivation. Tidigare studier pÄ omrÄdet har indikerat att individer kan vÀlja yrken med lÄg lön tack vare inre motivationsfaktorer. Denna studie Àmnar fylla ett forskningsgap i redogörelsen för huruvida yttre motivationsfaktorer som social bekrÀftelse och kÀndisskap kan driva personer till att arbeta mot en lÄg monetÀr ersÀttning. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer med mÀnniskor som arbetar som fotomodell.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohÀlsa. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om coachning pÄverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt pÄ stödkategorierna emotionellt, vÀrderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning pÄverkas av om denna Àr sjÀlvvald eller inte. Den kvantitativa enkÀtundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade pÄ en tendens att coachning pÄverkar upplevelsen av emotionellt, vÀrderande och informativt stöd.

AbstractThis study deals with motivation as an overall concept, from a student perspective. It encompasses factors that could directly affect students and their positive or negative motivation, concepts such as relationships, communication, expectations and interactions and their importance to my informants.The study also discusses certain theories to show the different ways of defining motivation, specifically in relation to my informants and their and my conclusions. My ambition is to establish the importance of the concepts mentioned above, as well as perspective changes to the enhancement of the performance standards of a good teacher.The purpose of this work is to describe, understand and clarify the external and internal factors that affect motivation. In order to achieve this purpose, I chose to use a method of qualitative interviews with three students, with different backgrounds, schools and conditions but with a lack of motivation as a unifying characteristic. The research questions were as follows:What factors influence students' motivation?   What impact do achievement targets have in relation to the pupils? own motivation to learn?How important are teachers' expectations for the individual student's motivation?Within this study sub-concepts such as importance of expectations, relationships, and significant others are, according to my analysis, of great importance.

Antal individer som söker sig till vidareutbildning pÄ akademisk nivÄ har ökat under den senaste finanskrisen. Studier pÄ landets lÀrosÀten Àr oftast en mÄngÄrig process och krÀver bÄde motivation och tro pÄ egen förmÄga. Deltagarna i denna studie kommer frÄn olika högskolor och studieinriktningar och har i mÄnga fall lÀmnat en trygg inkomstkÀlla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning anvÀndes mÀtinstrumentet AMS för att mÀta motivation och GSE för att mÀta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad pÄ arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

En stor bidragande orsak till hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och för tidig död i i-lÀnderna idag Àr övervikt. Forskningen har kommit fram till att kunskap om kost och motion inte Àr tillrÀckligt för att lyckas gÄ ner i vikt. Det har visats att t.ex. stark motivation, mÄlsÀttning, positiv instÀllning samt socialt stöd kan vara en nödvÀndig hjÀlp för en viktnedgÄng. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse och kunskap om vad mÀnniskor uppfattar har underlÀttat deras viktnedgÄng.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om ett engagerat socialt nĂ€tverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs bĂ„de av en kvalitativ och en kvantitativ metod dĂ€r den kvalitativa metoden bestĂ„r av intervjuer med tvĂ„ lags trĂ€nare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkĂ€tundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre förĂ€ldraengagemang hos talangfulla spelare, men dĂ€r fĂ€rdigheterna inte har nĂ„gon betydelse i frĂ„gor som berör förĂ€ldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt instĂ€llning vid motgĂ„ng. Talangfulla spelare upplever en positiv kĂ€nsla av att ha förĂ€ldrarna nĂ€rvarande vid match, till skillnad frĂ„n mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig ocksĂ„ att spelarna umgĂ„s med likasinnade lagkamrater ifrĂ„ga om fĂ€rdigheter som fotbollsspelare.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frÄgestÀllningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad pÄ Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes pÄ (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 Är och hade tÀvlat i golf mellan 6-14 Är pÄ bÄde en nationell och internationell nivÄ. För att analysera resultatet anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys med deduktiv ansats.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet Àr att undersöka vilken inverkan gymnasielÀrares kursstart har pÄ elevernas motivation och delaktighet. Vad Àr det som hÀnder i klassrummet och vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger pÄ relationen lÀrare ? elev och elevernas inflytande. UtifrÄn en kvalitativ metod har tvÄ klassrumsobservationer, tvÄ lÀrarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar pÄ en viss skillnad mellan lÀrare och elevers uppfattningar om vad som inverkar pÄ kursstarten och i sin tur pÄverkar eleverna. LÀrarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgÄng och en möjlighet att pÄverka arbetsformerna.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt i samspelet mellan pedagog och elev pÄverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som Àr verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna Àr samtidigt som förhÄllningssÀttet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation pÄverkas av den vuxnes förhÄllningssÀtt. Studien gjordes pÄ tvÄ skolor dÀr fem pedagogers förhÄllningssÀtt observerades. UtifrÄn observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frÄgor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhÄllningssÀtt samt den respons som eleverna gav.

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

En idrottares prestationer pÄverkas av mÄnga faktorer, bland andra individens motivation att uppnÄ de mÄl som Àr uppsatta. Om en individ kÀnner sig osÀker inför ett mÄl, kan denne hemfalla Ät sjÀlvhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck bÄde i form av konkreta beteenden eller mer allmÀnna pÄstÄenden.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan idrottares yttre motivation och sjÀlvhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det Àven att undersökas om de som drivs av inre motivation Ästadkommer bÀttre resultat Àn övriga. TvÄ standardi­serade mÀtinstrument anvÀndes, ett som mÀter motivation och ett annat som mÀter graden av sjÀlvhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och sjÀlvhandikappning, samt att kvinnor i större utstrÀckning anvÀnder sig av fenomenet.