Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger pÄ olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den anvÀnds av barnen. Vi har stÀllt frÄgan hur pedagogerna anser att lÀrande och social utveckling kan stimuleras pÄ förskolans gÄrd. VÄr undersökning utgÄr frÄn pedagogernas syn nÀr det gÀller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt Àr kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger frÄn olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrÄn Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor Àr traditionella.NÄgon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn pÄ utevistelse.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

PÄ en intensivvÄrdsavdelning vÄrdas patienter som Àr kritiskt sjuka och Àr i behov av intensivvÄrd. Forskning visar att det Àr vÀrdefullt att nÀrstÄende Àr inkluderade i vÄrden dÄ de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. NÀrstÄende tillför dÀrigenom en viktig emotionell aspekt i vÄrdandet. IntensivvÄrdssjuksköterskan anser att nÀrstÄende blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste Ären och det Àr en betydelsefull arbetsuppgift att ge nÀrstÄende stöd, vÀgledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvÄrd som bedrivs. NÀrstÄende beskriver att de bÀr pÄ kÀnslor av hopplöshet och sÄrbarhet.

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

The aim of this study is to look at the environmental effect on toddlers? social interactions during free play in two older and two newer preschools. Furthermore, we would like to investigate four preschool teachers? thoughts about the indoor environment when it comes to toddlers? interaction during free play.Qualitative methods containing interviews of the preschool teachers and observations of the children during their free playtime have been used to help us reach our conclusions. In addition, our theoretical conclusions have been derived from both the sociocultural perspective and the environmental psychology perspective.Our results have shown that variations in the preschool environment are of importance in the outcome of toddlers? different social interactions.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

Företags vilja att hÄllbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillÀmpningen av hÄllbarhetsredovisning skapas Àven behov av ett ramverk. Det ramverk som idag Àr det mest framtrÀdande inom hÄllbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mÄl Àr att frivillig hÄllbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jÀmförbar som finansiella rapporter.HÄllbarhetsbegreppet kan delas in i tre omrÄden vilka Àr social, ekonomisk och miljömÀssig. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det rÄder stora brister inom hÄllbarhetsredovisning eftersom redovisningen Àr frivillig och det dÀrmed inte föreligger nÄgra lagstadgade krav.

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen Àr intressant med anledning av att deras arbete Àr sjÀlvstÀndigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebÀr att förvÀntningar finns frÄn flera nivÄer inom organisationen. Syftet med studien Àr att öka kunskapsbilden och förstÄelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag Àr intresserad av vad de upplever att de fÄr för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser Àr viktigast. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

An individual's social capital consists largely of the social networks that may consist offamily, friends and acquaintances. The social network is of great significance on olderpeople's physical and mental health. Aim: The overall purpose is to examine the knowledgeof social network and the health of the elderly. Method: Litterature review, using threedifferent databases, CINAHL, PubMed and Scoupus for searching of articles, with differentcombinations of keywords. Results: Different types of social networks have both positive andnegative effects on health.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att kartlÀgga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumÀrke Àr och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig sjÀlv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke. Studiens frÄgestÀllningarna var:a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller Àr den bestÄende?b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig sjÀlv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke?MetodVi anvÀnde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartlÀggande och beskrivande. VÄrt urval var strategiskt, dÀr vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter frÄn fem delgrupper.ResultatResultatet visade pÄ att identiteten kan konstrueras i den bemÀrkelsen att idrottaren genom strategisk planering tÀnker pÄ hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, Àn i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan.

SYFTESyftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikations- och samspelsförmÄga uttrycks över tid nÀr en ung man pÄ tidig utvecklingsnivÄ och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. FrÄgestÀllningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-Ärig man som under drygt ett Är kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mÄngÄrig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne Àr en rörelsemetodik dÀr rörelser anvÀnds för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.