AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien Àr utförd pÄ en medelstor skola i en Ärskurs 4 i Halmstad kommun.Detta Àr en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, dÀr vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan pÄ pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade pÄ att pojkar hade lÀttare att fokusera pÄ skolarbete i grupper dÀr de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Arbetet som ambulanspersonal Àr pÄfrestande, sÄvÀl fysiskt som psykiskt.Att vara fysiskt vÀltrÀnad Àr sÀkerligen en fördel, men kan man varavÀltrÀnad Àven pÄ det psykiska planet? MÄnga studier har gjorts omambulanspersonalens copingstrategier, men fÄ har gjorts i Sverige. Studiergjorda utomlands har visat att nÄgra av de vanligaste copingstrategierna hosambulanspersonal Àr socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Dennastudie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och copingangÄende arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige.Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjareinom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse förambulanspersonalen för att lÀgga upp copingstrategier i hanteringen avarbetsmiljöstressorer.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning och höglÀsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet Àr att se om och hur höglÀsning anvÀnds i skolan och hureleverna pÄverkas av höglÀsning. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer nÀr jagundersökt hur fyra pedagoger ser pÄ höglÀsningen. Intervjuerna har genomförts pÄ enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om Àmnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhÄller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva och synliggöra de lÀrsituationer som uppstÄr genom trÀnarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en trÀnare i en av ishockeyföreningarna frÄn urvalet. Forskning pÄ ledares lÀrande i vardagen var sÀllsynt i allmÀnhet, men inom idrottsomrÄdet var sÄdan forskning nÀrmast obefintlig. Min studie Àr dÀrmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lÀrandet i trÀnarens praktik. Studiens empiri inhÀmtades med hjÀlp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal.

Denna undersökning visar hur nÄgra utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser ocksÄ vilka former mobbning kan ta sig i uttryck pÄ samt hur begreppet definieras. FrÄgestÀllningar Àr enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom vÄra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jÀmfört med varandra för att upptÀcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en lÀngre tid och att det kan ta sig i uttryck pÄ ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sÀtt.Det visar ocksÄ att man pÄ vÄra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och förÀldrar för att fÄ fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Studiens syfte Àr att undersöka mÀnniskors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och ÄterhÀmtning var för sig utifrÄn variablerna kön, yrkesmÀssig nivÄ och att vara förÀlder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer frÄn StressProfilens databas Är 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes pÄ Äldrarna 20-49 Är som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och ÄterhÀmtning.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrÀndhet ur ett somatiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna anvÀnt sig av för att kunna ÄtergÄ till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstÄende aspekter förÀndrats enligt kvinnorna efter utbrÀndheten och vilka copingstrategier de anvÀnt sig av för att förhindra ny utbrÀndhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teorin om kognitiv vÀrdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för vÀlmÄendet.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..