FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Bakgrund: MÄnga arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hÀlsan. Riskökning för psykiskt lidande ses nÀr bÄde lÄgt socialt stöd och lÄg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Sammanfattning:AllmÀnheten har pÄ senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm nÀr det gÄtt dÄligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad Àr av betydelse för att företags intressenter och allmÀnheten ska fÄ rÀtt information om företagens ekonomiska tillstÄnd (Fant, 1994, s. 14). FrÄgan gÀller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör dÀrför en för revisorer svÄr uppgift (Johnsson, 2005, s.

Syftet med denna studien Àr att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om lÀsförstÄelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhÄller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker Àven hur eleverna skapar förstÄelse om bokens innehÄll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lÀrare samt en intervju med klasslÀraren. Undervisningen i studien bestod av höglÀsning och dramatiskt berÀttande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar frÄn lektionerna, ljudinspelningar frÄn intervjun och tvÄ lektioner samt videoinspelningar frÄn tio lektioner.

Det framkommer i bakgrunden att Ärligen drabbas cirka 30 000 mÀnniskor av stroke och en tredjedel av dessa fÄr afasi. Kommunikativt samspel Àr basen för ömsesidig förstÄelse inom vÄrden och det Àr detta samspel afasidrabbade har svÄrt att fÄ ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med afasi upplever sin situation i vÄrden. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades pÄ skönlitterÀra böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehÄllsanalys.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollÀrare resonerar kring smÄbarns förmÄga att uttrycka empati i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Hur resonerar förskollÀrarna kring smÄ barns förmÄga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollÀrarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmÄga att uttrycka empati?Teori: Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en god empatisk förmÄga utvecklar en bÀttre empatisk förmÄga Àn barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en dÄlig empatisk förmÄga. Genus handlar om hur mÀnniskor agerar i grupper och sociala relationer.

BAKGRUND: Forskningen i vÄr bakgrund tar upp vikten av att alla barn kÀnner sig som en del av gruppgemenskapen, och ocksÄ hur angelÀget det Àr för varje barn att ha en vÀn att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen Àven hur grundlÀggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap Àr.SYFTE: Vi vill med vÄrt syfte undersöka hur pedagoger agerar nÀr ett eller flera barn Àr utanför i barngruppen. För att fÄ en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap pÄverkar utsatta barn, har vi Àven valt att undersöka dessa tvÄ omrÄden.METOD: Studien har gjorts utifrÄn tvÄ redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer dÀr pedagogers agerande har studerats. Vi har Àven observerat tvÄ barngrupper för att fÄ en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgÄngspunkt i Vygotskijs och SÀljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som pÄ nÄgot sÀtt Àr annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lÀttare hamna utanför.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lÀrares personlighet, kommunikation och kÀnslor i en lÀrare-elevrelation. I litteraturgenomgÄngen belyses olika faktorer i dessa tre omrÄden som kan pÄverka relationen ur ett lÀrarperspektiv. Dessa faktorer Àr bland andra sjÀlvförstÄelse, sjÀlvanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin Àr uppbyggd kring en kvalitativ studie dÀr tre lÀrare och en elevassistent pÄ en grundskola har intervjuats för att ta reda pÄ deras uppfattningar kring de omrÄden som nÀmns hÀr. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannÀmnda omrÄden och deras betydelse för relationen.

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid Àn studenter som studerar pÄ vanliga utbildningar. Vanligast idag Àr att man anvÀnder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för mÀnniskor som inte kan trÀffas samtidigt att kommunicera men de har Àven visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar pÄ brist pÄ kommunikation och att det inte uppstÄr en kÀnsla av samhörighet.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gÀller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsÀttningar för företag att interagera med sina intressenter. PÄ senare Är har socialt ansvar inom nÀringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsÀttning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus pÄ ansvarsfull konsumtion och att sÀnda ut budskap för att sÀlja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie Àr att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som sÀljer produkter som kan vara skadlig för hÀlsan och skapa ett beroende gÄr det att anvÀnda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försÀljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgrÀnsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartlÀggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn pÄ socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser pÄ framtiden och de möjligheter som ges dÀr.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjÀlp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den Àr att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsÀttningarna pÄ olika nivÄer, ser till det delade vÀrdet mellan företaget och samhÀllet, tillÀmpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Syftet med denna uppsats var att analysera hur samspelet sÄg ut mellan speldesigners och spelprogrammerare samt att analysera hur konflikter hanterades.Denna uppsats var av kvalitativ art och baserades pÄ fyra intervjuer med tvÄ designers och tvÄ programmerare.Det visade sig att det rÄdde bra kommunikation pÄ företaget mellan designers och programmerare, men att det Àr vissa konflikter som ÀndÄ fanns kvar. En bidragande orsak till en försÀmring av samspelet var att designers och programmerare inte kan beskriva varandras arbete.En konflikt som togs upp i arbetet var att designers och programmerare pratar tvÄ helt skilda sprÄk. Detta har inneburit att yrket teknikartist har vuxit fram för att lÀnka samman parterna. Teknikartistens intÄg i dataspelsbranschen visade sig vara relativt nytt och det kan bli betydelsefullt framöver för att stÀrka samspelet..

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie.