Samspel har stor betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag ville ta reda pÄ hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens sprÄkutveckling genom ett samspelsperspektiv. Genom att anvÀnda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgÄng till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det stÀndigt med barnens sprÄkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade sprÄket. SprÄk Àr allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppssprÄk, och andra sÀtt att göra sig förstÄdd med varandra.

Det finns en vÀlkÀnd koppling mellan social bakgrund och framgÄng i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ ett samband mellan tillgÄng till socialt kapital och skolresultat. Med ett fÄtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhÄllanden. Syftet med denna studie Àr att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgÄngen till socialt kapital förstÀrker eller utjÀmnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. UtifrÄn de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de vÀrdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som Àr tillgÀngliga för individen genom hennes relationer till andra.

I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

Det vilar ett stort ansvar pÄ förskolan som verksamhet vad gÀller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begrÀnsa utifrÄn stereotypa könsroller beskrivs i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien Àr intressant att ta del av dÄ den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som Àr en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vÄr hjÀlp hade vi frÄgestÀllningarna Vilka intentioner har förskollÀrare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar nÀr det gÀller hjÀlp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien Àr kvalitativ.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

SammanfattningI dagens mÄngkulturella samhÀlle blir det vÀsentligt att förstÄ mÀnniskors olika bakgrund. Skolan Àr en plats som prÀglas av kulturell mÄngfald och dÀrmed Àr behovet av förstÄelse för mÀnniskors olikheter sÀrskilt betydelsefull dÀr. NÀr en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet Àr en viktig del i det som sker nÀr en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det hÀr arbetet Àr tudelat och fokuserar dels pÄ att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lÀrare resonerar angÄende dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjÀlp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och tvÄ lÀrare.