Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.

SammanfattningBakgrund:Samlingen Àr i stort sett det enda tillfÀllet under dagen dÄ alla barn Àr samlade samtidigt och blir dÄ en möjlighet för pedagogen att se och bekrÀfta dem. För att skapa ett sÄ bra samspel som möjligt gÀller det att anpassa samlingen utifrÄn barnens intressen, det Àr viktigt att samspelet och kommunikationen Àr av betydelse för barnen. I vÄr undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det Àr nÄgon skillnad i bemötandet beroende pÄ om det Àr en pojke eller flicka.Syfte: VÄrt syfte med studien var att fördjupa oss i Àmnet samspel, i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi valde att utgÄ ifrÄn var:? Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?? Bemöts flickor och pojkar pÄ olika sÀtt i samlingen?Metod: Resultatet grundas pÄ kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgÄng Àr ett vÀl undersökt omrÄde. Könsskillnader, kÀnsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd Àr nÄgra av de faktorer som har visats pÄverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara pÄ en enkÀt bestÄende av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina förÀldrars engagemang för ungdomarnas eget vÀlbefinnande. Hur tillgÀngliga upplever ungdomarna att deras förÀldrar Àr; hur upplever ungdomarna deras samspel med förÀldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de fÄr frÄn sina förÀldrar? I studien har Ätta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina förÀldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina förÀldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina förÀldrar om allt och att de gÀrna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mÄdde bÀttre om de hade möjligheten att pratar med sina förÀldrar.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet lÄngtidssjukskrivningar. Arbetet att fÄ tillbaka fler i arbete Àr viktigt men ocksÄ förebyggande ÄtgÀrder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt pÄ sambandet mellan arbetskrav och ohÀlsa. Urvalet bestod av lÀrare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, mÄloklarhet, socialt stöd frÄn kollegor och chefer, coping med hÀnsyn till kontrollvariablerna Älder och kön.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

MÄnga individer Àr inte accepterade i samhÀllet pÄ grund av att de avviker. Detta Àr ett stort problem dÄ de riskerar utanförskap och sÀmre livskvalitet. Vad jag dÀrmed kommer att studera i denna uppsats Àr hur avvikande individer bemöts i samhÀllet och hur de svarar pÄ detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgÄ ifrÄn i analysen Àr The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att anvÀnda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.