Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förstÄelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstÄr, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar vid tvÄ förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstÄr, fortskrider och avslutas pÄ mÄnga olika sÀtt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Studiens syfte Àr att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka stÀllningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar?I litteraturgenomgÄngen belyses olika begrepp och aspekter som Àr relevanta för studien sÄsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lÀrande. HÀr presenteras ocksÄ autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet nÀr det gÀller lek och samspel. SvÄrigheter som gÀller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa omrÄden Àr viktiga förutsÀttningar för lek och samspel.Den metodansats jag Àr inspirerad av Àr hermeneutiken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i den politiska debatt som Àger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen med en deduktiv ansats, och gör sÄledes studien kvalitativ.UtgÄngspunkten för studien Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten Àr socialt konstruerad, dÀr innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan mÀnniskor. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framstÀllan av maskulinitet och femininitet i samband med vÄld i nÀra relationer.Under analysen av vÄr empiri, har vi strÀvat efter att fÄnga hur vÄld i nÀra relationer konstrueras genom att studera det utifrÄn olika perspektiv sÄsom hur det framstÀlls som socialt problem, hur dess aktörer framstÀlls gÀllande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framstÀlls som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag pÄ vidare forskning..

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenter fick besvara frÄgor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar pÄ att socialt ansvar Àr ett begrepp som Àr beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar Àr Àven kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag vÀljer att redovisa sitt sociala ansvar Àr för att de anser att det Àr ett sÀtt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Magnusson, C. VÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vÄrdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vÄrdhunden samt vilka effekter vÄrdpersonalen upplever att vÄrdhunden kan medföra för vÄrdtagare med en demenssjukdom. VÄrdhunden Àr ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vÄrden. Tidigare forskning visar att vÄrdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstÀrka minnet, öka förmÄgan till socialt samspel samt stÀrka sjÀlvförtroendet för den Àldre med en demenssjukdom.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.