Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka upplevelsen av arbetsförhållanden för kommunalt hemtjänstanställda. Intervjuer har utförts med tio hemtjänstanställda inom kommunal hemtjänst. De övergripande frågorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har använts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjänstanställda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd från arbetskamrater.

För att precisera hållbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hållbar utveckling. För att uppnå hållbar utveckling krävs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benämns som ett socialt ansvarstagande. Den framväxt som skett gällande frågan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. Här har frågan gällande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, där varor och tjänster köps in från länder där principer och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gått i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som använts är den kvalitativa forskningsintervjun, där sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter från skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergången, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lärarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av sociokulturell teori, där de sociala sammanhangen betonas och därför är särskilt lämpade för en studie där upplevelsen står i centrum. Vad studien tydligt visar är att samtliga elever på förhand oroat sig för övergången till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt några egentliga problem.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

Det finns sedan 1998, i läroplanen för förskolan, formuleringar som beskriver att förskolan har ett ansvar att främja jämställdhet samt att motverka traditionella könsroller bland barnen. Idag, tolv år senare, är dessa frågor dock anmärkningsvärt inte på något vis en självklarhet på förskolorna i Sverige.Vårt syfte är att undersöka hur jämställdhetsarbete bedrivs inom förskolan idag. Mer preciserat innebär detta att vi granskar innebörder av begreppet jämställdhet i två olika sammanhang, dels det som framkommer i förskolans läroplan, dels det som avspeglas i förskolepedagogers uppfattningar. Underlaget till denna diskussion har vi valt att hämta utifrån relevant litteratur, förskolans läroplan samt ifrån intervjuer med och enkäter till förskolepersonal i Göteborg. Vi kombinerar i denna uppsats Butlers begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen med Hirdmans teori om genussystemet och anser att dessa två teorier, som kan uppfattas som motsägelsefulla, snarare kompletterar varandra och berikar vår diskussion.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Syftet med arbetet är att belysa hur representanter i olika beslutsfattande positioner bedömer och resonerar kring konsthantverk och konsthantverkare samt att ge exempel på representanternas bakgrund gällande utbildning och yrkeserfarenhet. Det är viktigt för konsthantverkare att synas i olika sammanhang för att kunna sälja sina produkter. I dessa sammanhang finns yrkesverksamma personer som ansvarar för bedömning av konsthantverkares föremål. Jag har valt att undersöka fyra olika instanser där konsthantverkare kan tänkas delta: museum, samlingsutställning, förening samt hemslöjdsbutik. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta representanter från de utvalda instanserna.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

AbstractThe aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non ? monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Denna studies syfte är att med utgångspunkt i den allmänna diskursen om likvärdighet och dess pragmatiska innebörd, söka belysa spänningsfält mellan politiskt fattade beslut och skolans filosofiska, politiska och pedagogiska diskursser. Studien använder sig av kvalitativa teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Studiens resultat uppvisar flera bilder av likvärdighetens pragmatiska innebörd. I skärningspunkten mellan pedagogik, politik och filosofi pågår olika diskurser om likvärdighet. Med stöd i diskursteorin visas att diskurser om ekonomi och politik står överordnatd andra moraletiska diskurser i skolan och att en gemensam norm för likvärdighet är en myt eftersom pragmatiska sammanhang förändrar diskursen om likvärdighet till många olika perspektiv och antaganden..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (känsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i Sjuhäradsområdet. Utgångspunkterna var att ta reda på om det fanns skillnader i hur man trivdes på arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller åldersskillnader i arbetstrivseln. I studien användes en enkät för att ta reda på hur anställda ser på sitt arbete, och hur det påverkar arbetstrivseln. Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män.