MĂ„nga företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete och det finns en mĂ€ngd olika metoder, omrĂ„den och sĂ€tt att arbeta pĂ„ inom omrĂ„det friskvĂ„rd pĂ„ arbetsplatsen.Även Statens FolkhĂ€lsoinstitut har uppmĂ€rksammat att insatser som frĂ€mjar hĂ€lsan i arbetslivet krĂ€vs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, sĂ„vĂ€l fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvĂ„rdsarbete pĂ„ arbetsplatsen Ă€r Korpen som arbetar med projektet HĂ€lsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvĂ€rdera detta projekt pĂ„ en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hĂ€lsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi anvĂ€nde för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var intervjuer med en hĂ€lsocoach pĂ„ Korpen och chefen pĂ„ den aktuella avdelningen samt en enkĂ€tundersökning av de anstĂ€llda pĂ„ avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvĂ„rdsarbetet. TvĂ„ av de faktorer som de anstĂ€llda uppgav var viktiga i ett hĂ€lsoarbete med lĂ„ngsiktiga resultat var just en engagerad chef men Ă€ven att de aktiviteter som ingĂ„r utförs pĂ„ arbetstid. VĂ„r undersökning visade ocksĂ„ att det för ett lyckat resultat Ă€r viktigt att de anstĂ€llda fĂ„r vara delaktiga i hĂ€lsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingĂ„r samt att tydliga mĂ„l sĂ€tts upp..

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens? preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens? responsibility andlearning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology ofcrisis together with the question of responsibility and learning from experience.In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousnessof their own responsibility.

Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för mÀnniskor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhÀllet har blivit mÄngkulturellt har Àven den andliga och religiösa mÄngfalden ökat. Inom hÀlso- och sjukvÄrd har man under de senaste Ären diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

De senaste Ären har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhÀllet. Allt fler organisationer upprÀttar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhÀllsansvar. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan anvÀnda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpÄverkan. Motivet kan ocksÄ vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som mÄnga andra, ocksÄ bryr sig om miljön.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett varsel pÄverkar den kvarblivandepersonalen utifrÄn ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen Àr Àmnad till att skapa en större förstÄelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förÀndringsarbeten och nedskÀrningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, AnstrÀgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell Àr teoretiska utgÄngspunkter i studien.Studien Àr kvalitativt genomförd dÀr sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna Àr direkt drabbade, det vill sÀga att de varit varslade men fÄtt behÄlla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar pÄ samma avdelning.Upplevelserna av varslet Àr negativa dÄ den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser frÄn ledningen sida.

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents? lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree.

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Vi har i denna studie undersökt hur repatriater upplever sin hemkomst tillbaka till Sverige efter nÄgra Ärs tjÀnst och bosÀttning i ett frÀmmande land. Vi har framför allt studerat hur de upplever responsen och bemötandet frÄn hemma-organisationen. Har hemmaorganisationen tagit tillvara pÄ de nyvunna kunskaperna, erfarenheterna och kontakterna frÄn tiden utomlands? En stor del av fokusen ligger pÄ eventuellt upplevda omvÀnda kulturchockar. Studien grundar sig pÄ fem kvalitativa intervjuer med mÀn frÄn tre olika multinationella företag.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa prĂ€glas av en rĂ€dsla för att gĂ„ upp i vikt. NĂ„got som Ă€r mycket centralt hos dessa patienter Ă€r hur de ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet Ă€tstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie dĂ€r 16 artiklar sammanstĂ€lldes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med Ă€tstörning har en nedvĂ€rderande sjĂ€lvsyn och en sjĂ€lvbild som pĂ„verkas av relationer till bĂ„de förĂ€ldrar och vĂ€nner.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Syftet med arbetet har varit att utreda köparens och sĂ€ljarens ansvar för fel i fastighet. FastighetsaffĂ€ren Ă€r för mĂ„nga den största affĂ€ren man gör i livet. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att allt gĂ„r rĂ€tt till. Beroende pĂ„ hur sĂ€ljaren agerar vid visningar och vid frĂ„gor pĂ„ uppmaning av köparen kan det fĂ„ stora konsekvenser, lĂ„ngt efter avslutad affĂ€r. Vad blir följderna av att sĂ€ljaren upplyser om att vattnet i brunnen Ă€r ?utmĂ€rkt, friskt och kallt?? MĂ„ste vattnet dĂ„ ocksĂ„ vara just ?utmĂ€rkt, friskt och kallt?? Vilket ansvar har sĂ€ljaren för ett sĂ„dant pĂ„stĂ„ende? Även undersökningsplikten Ă€r för mĂ„nga ett luddigt begrepp, innebĂ€r undersökningsplikten att man som köpare mĂ„ste undersöka fastigheten, eller kan man helt bortse frĂ„n undersökningsplikten.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas vĂ€lmĂ„ende och livskvalitet pĂ„verkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hĂ€lsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa pĂ„verkades beroende pĂ„ faktorerna ekonomisk sĂ€kerhet, stöd av sĂ€rskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk sĂ€kerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utstrĂ€ckning. Ökad ekonomisk sĂ€kerhet och stöd av sĂ€rskild person hade ett positivt samband med bĂ„de kontroll och autonomi.