Our understanding is that responsibility is shifting from the community towards the individual within the field of social work. This resulted in our essay, which aims to study how the representatives within social service assistance and churches in Helsingborg work with personal power. Our aim is also to illustrate how these representatives view the boundaries of responsibility between the individual and the community. Our questions are: How do the representatives work with personal power from a micro and macro perspective? How do the representatives look upon their position as representatives? What do the representatives consider as responsibility of the individual respective the community? And; Are there preventing factors from individual responsibility? We obtained our empirical material from a qualitative method consisting of interviews.

Planerade organisationsförÀndringar Àr vanliga men fortfarande misslyckas mÄnga organisationer med att implementera förÀndringar pÄ ett effektivt sÀtt. DÄ organisationsförÀndringar vanligen ökar osÀkerheten bland medarbetare Àr det intressant att undersöka hur detta pÄverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö.Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförÀndring för att se vilka följder kommunikationen kan fÄ pÄ medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus Àr pÄ hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd.En sekundÀranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkÀt. Denna skickas Ärligen ut i november. EnkÀter frÄn Äret innan och Äret efter organisationsförÀndringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS.Analysen visade att organisationsförÀndringen inte pÄverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.

Att gĂ„ i pension kan innebĂ€ra en stor förĂ€ndring i livet för en mĂ€nniska.Vissa upplever pensioneringen som nĂ„got negativt medan andra ser det som enchans att fĂ„ tid för sig sjĂ€lv och sin omgivning. Att lĂ€mna arbetslivet kanmedföra att vi Ă€ntligen fĂ„r tid att sysselsĂ€tta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en mĂ€nniska ska behĂ„lla sin hĂ€lsa ochsitt sociala vĂ€lbefinnande Ă€r det viktigt att hon fortsĂ€tter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pĂ„ hur pensionĂ€rer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft pĂ„ deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionĂ€rer dĂ€r intervjupersonerna fick berĂ€tta fritt om sina erfarenheter av att bli Ă€ldre.

Vi har haft för avsikt att, med hjÀlp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrÄn verksamhetschefens, handledares och assistenter berÀttelser om arbetet i ett socialt företag. GÄr det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istÀllet för att med lagar och tvÄng, med hjÀlp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjÀlp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur mÀnniskor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förÀndras under utveckling och förÀndring av samhÀllet och den liberala demokratin.

KlÀdbranschen Àr prÀglad av lÄnga, vÀrldsomspÀnnande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven pÄ att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag Àr pÄverkade av sin historia, kultur och specifikaomstÀndigheter som kan pÄverka vad som Àr viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klÀdföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla frÄn fyra olika lÀnder, vÀljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad pÄ företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrÄn ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har stÀlltsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrÄn teorierna.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förstÄelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers pÄverkan pÄ deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att fÄ fram fakta pÄ hur stress och stressorer pÄverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, anvÀndes för att ta reda pÄ hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer pÄverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists anstrÀngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

Abstrakt Den hÀr studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om Àmnet krÀnkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmÀrkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förstÄelse om krÀnkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till Àmnet. Det vill sÀga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förÀndras. Samtidigt mÄste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av Àmnet sÀttas i relation till de lagar och förordningar som Äligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i bÄde enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram Àmnet krÀnkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstÄ förskolepedagogernas medvetenhet och tal om Àmnet.

FullstÀndig version Syftet med undersökningen Àr att redogöra för generationsskifte utifrÄn ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlÀngning av familjen sjÀlva och dÀrmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra Àgarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget pÄ samma sÀtt som förÀldrar kÀnner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas frÄn omgivningen förvÀntningar pÄ familjemedlemmar som pÄverkar individens beslut.

I denna studie utforskar och analyserar vi olika numeriska metoder f?r att l?sa Helmholtz ekvation. Detta ?r av betydelse f?r att f?rst? det elektriska f?ltet i kroppen, vilket kan vara v?rdefullt f?r att identifiera cancertum?rer. Vi j?mf?r konvergensen, effektiviteten och tillf?rlitligheten av 13 l?sare fr?n paketet PETSc, vilka anv?nder olika f?rkonditionerare f?r att l?sa ekvationen.

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

RÄdgivning förekommer pÄ mÄnga olika marknader och i lika mÄnga olika former. Med rollen som rÄdgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som Àr till för att skydda den som Àr mottagare av rÄdet. RÄdgivning pÄ de finansiella marknaderna, avseende finansiell rÄdgivning och investeringsrÄdgivning, Àr med god anledning föremÄl för en omfattande reglering pÄ grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen Àr uppbyggd bÄde genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom sjÀlvreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna Àr föremÄl för stÀndig förÀndring och utveckling anvÀnds begrepp som god rÄdgivningssed för att sÀkerstÀlla att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen pÄ marknaden gÄr i. För att bedöma om en rÄdgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vÀgledning inte endast hÀmtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rÄdgivningssed visar.Vad som i varje given situation Àr att bedöma som vÄrdslöst lÄter sig inte lÀtt göras.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.