Syftet med undersökningen Àr att redogöra för generationsskifte utifrÄn ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlÀngning av familjen sjÀlva och dÀrmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra Àgarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget pÄ samma sÀtt som förÀldrar kÀnner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas frÄn omgivningen förvÀntningar pÄ familjemedlemmar som pÄverkar individens beslut.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar pÄ ?det nÀra? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan stÀllas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som Àr skrivet i styrdokument och i lÀrares yrkesetiska regler. ProblemomrÄdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tÀnker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. FrÄgestÀllningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tÀnker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svÄra? Hur beskriver pedagogen förhÄllandet mellan egna erfarenheter (bakÄt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten pÄ förskolan? Metod: Intervjuer med förskollÀrare i tvÄ steg - en skriftlig och en med hjÀlp av ljudupptagning.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebÀr att du mÄste genomföra en rad livsstilsförÀndringar med avseende pÄ kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlÀtta genomförandet av livsstilsförÀndringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförÀndringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  Är med fokus pÄ kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrÄn tre frÄgestÀllningar: SvÄrigheterna att genomföra livsstilsförÀndringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförÀndringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta livsstilsförÀndringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svÄrigheter sÄsom psykiska pÄfrestningar, pÄverkan pÄ det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad sjÀlvkÀnnedom, kÀnsla av gemenskap och att fÄ en sund livsstil.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring sÄvÀl bemanningsföretag som hushÄllsnÀra tjÀnster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anstÀllda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushÄllsnÀra tjÀnst till sina kunder. Fokus i undersökningen Àr hur förvÀntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar pÄ arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras pÄ teorier kring arbetstillfredsstÀllelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras pÄ en enkÀt, vars svar analyseras och tolkas med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anstÀllda generellt sett Àr hög.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

MĂ„nga företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete och det finns en mĂ€ngd olika metoder, omrĂ„den och sĂ€tt att arbeta pĂ„ inom omrĂ„det friskvĂ„rd pĂ„ arbetsplatsen.Även Statens FolkhĂ€lsoinstitut har uppmĂ€rksammat att insatser som frĂ€mjar hĂ€lsan i arbetslivet krĂ€vs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, sĂ„vĂ€l fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvĂ„rdsarbete pĂ„ arbetsplatsen Ă€r Korpen som arbetar med projektet HĂ€lsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvĂ€rdera detta projekt pĂ„ en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hĂ€lsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi anvĂ€nde för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var intervjuer med en hĂ€lsocoach pĂ„ Korpen och chefen pĂ„ den aktuella avdelningen samt en enkĂ€tundersökning av de anstĂ€llda pĂ„ avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvĂ„rdsarbetet. TvĂ„ av de faktorer som de anstĂ€llda uppgav var viktiga i ett hĂ€lsoarbete med lĂ„ngsiktiga resultat var just en engagerad chef men Ă€ven att de aktiviteter som ingĂ„r utförs pĂ„ arbetstid. VĂ„r undersökning visade ocksĂ„ att det för ett lyckat resultat Ă€r viktigt att de anstĂ€llda fĂ„r vara delaktiga i hĂ€lsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingĂ„r samt att tydliga mĂ„l sĂ€tts upp..

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Denna undersökning Àr en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen Àr en undersökning av hur ansvar, hÀr undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen Àr att ta reda pÄ om en part tillskrivs mer ansvar Àn den andra för den pÄgÄende konflikten i omrÄdet. Resultatet visar att Hamas i texterna Àr en drivande och pÄverkande deltagare, dubbelt sÄ ofta som Israel. Hamas Àr ocksÄ utsatt för pÄverkan dubbelt sÄ mÄnga gÄnger som Israel.

Introduktion: Att vÀnta pÄ ambulans kan antas betyda ett vÄrdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören pÄ SOS-alarm att prioritera pÄ ett sÄdant sÀtt att vÀntetiden varierar patienter emellan. Det Àr ocksÄ möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja tiden frÄn det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar pÄ kopplingar mellan vÄrdlidande och vÀntan pÄ vÄrd. Föreliggande pilotstudie mÀter skillnader i vÀntetid mellan tvÄ socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar vÀntetid i termer av vÄrdlidande.

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.