Syfte: Studien har tvÄ syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda som Àr relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som pÄverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anstÀllda. Metod: DÄ studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda, sÄ har kvantitativa metoder anvÀnts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehÄllsanalys. Studien utfördes pÄ 56 av de 58 bolag som befann sig pÄ Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav tvÄ bolag fick rÀknas som bortfall pÄ grund av andra redovisningssÀtt Àn de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag pÄ Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anstÀllda, men den kategori som generellt anvÀnds mest Àr profilinformation om anstÀllda. Den faktor som frÀmst förklarar den frivilliga informationen om anstÀllda Àr bolagets skuldkvot, men ocksÄ vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som frÀmst förklarar frivillig redovisning om anstÀllda Àr agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptÀckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anstÀllda Àn vad vi i vÄr studie deducerat fram frÄn tidigare forskning.

Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och problematisera vad elever pÄ gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hÀlsa. Detta p.g.a. att omrÄdet vi undersöker enligt oss Àr sparsamt utforskat.Metod:Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod dÀr intervjuer av tio stycken gymnasielever som lÀser eller har lÀst Idrott och hÀlsas kurs A Àr grunden för vÄr studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hÀlsa frÀmst ur ett fysiskt perspektiv. Detta Àr genomgÄende för hela studien. Inte alls i samma utstrÀckning förknippas hÀlsa till att innefatta ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

NÀrstÄende till kvinnor som har bröstcancer fÄr uppleva stora förÀndringar med nya rutiner och Àndrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som fÄr liv och tid att stanna, nÀr cancern flyttar in, förÀndringar som medför hjÀlplöshet och utanförskap, kunskap och vÀnligt bemötande frÄn vÄrdpersonal Àr viktigt: det Àr viktigt att hÄlla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att nÀrstÄende till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

NÀrstÄende till kvinnor som har bröstcancer fÄr uppleva stora förÀndringar med nya rutiner och Àndrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som fÄr liv och tid att stanna, nÀr cancern flyttar in, förÀndringar som medför hjÀlplöshet och utanförskap, kunskap och vÀnligt bemötande frÄn vÄrdpersonal Àr viktigt: det Àr viktigt att hÄlla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att nÀrstÄende till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

VÄrt Àmnesval Àr den problematik som det moderna samhÀllet idag för med sig vilket kantas av snabba förÀndringar inom utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriÀr samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsÀgning pÄverkar ofta sjÀlvbilden negativt. Privata aktörer sÄsom Trygghetsfonden TSL ökar pÄ arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist pÄ stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omstÀllningsprogrammet har för individen efter uppsÀgning.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Att vara första linjens chef inom vÀfÀrdstjÀnstesektorn förutsÀtter förmÄgan att kunna hantera organisatoriska pÄfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext Àr ett verktyg som  innebÀr hjÀlp för lÀrande, utveckling och förÀndring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förÀndrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgÄngspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer frÄn privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lÀrande ? legitimt perifert lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

Denna uppsats avser att, utifrÄn en samhÀllsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjÀnsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens vÀrdegrunder paralellt med de centrala utgÄngspunkterna inom de nyliberala förÀndringar som kommit att prÀgla den offentliga sektorn under de senaste tre Ärtiondena och gÄr under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens pÄverkan pÄ bÄde kommun, socialtjÀnst och den enskilde handlÀggaren och brukaren. Den enskilde handlÀggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrÄn teorier om grÀsrotsbyrÄkratens möjlighet att pÄverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhÄllningssÀtt och synsÀtt som inrymmer New Public Management.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjÀlp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivÄer av skolkbeteenden. Den frÀmsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i ?tvÄ förÀldrar? och ?ensamstÄende förÀlder?. Sambandet kontrollerades Àven för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med förÀldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hÀlsoprofilerad skola arbetar hÀlsofrÀmjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hÀlsofrÀmjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frÄgestÀllningar:Vad utmÀrker skolans hÀlsofrÀmjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hÀlsofrÀmjande insatser framtrÀder? MetodStudien Àr en fallstudie av en skola med uttalad hÀlsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av sÄvÀl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvÀrderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text frÄn skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Denna undersökning Àr en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen Àr en undersökning av hur ansvar, hÀr undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen Àr att ta reda pÄ om en part tillskrivs mer ansvar Àn den andra för den pÄgÄende konflikten i omrÄdet. Resultatet visar att Hamas i texterna Àr en drivande och pÄverkande deltagare, dubbelt sÄ ofta som Israel. Hamas Àr ocksÄ utsatt för pÄverkan dubbelt sÄ mÄnga gÄnger som Israel.