I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

MÀnniskor verkar generellt handla och upptrÀda pÄ sÀtt som ger fördelar till dem sjÀlva och de grupper de Àr medlemmar i. Fördelarna gÀller resurser, status, prestige men ocksÄ socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att mÀnniskor ansÄg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare Àn mÀnniskor frÄn andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

Syftet med denna undersökning Àr att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlÀgga unga vuxnas uppfattningar av begreppet vÀrldens undergÄng, samt belysa de olika etiska förhÄllningssÀtt och livsÄskÄdningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras pÄ nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i Äldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, gÄr eller har gÄtt i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller Àr socialt prÀglad av nÄgon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut frÀmst pÄ skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrÄn en fenomenografisk ansats.

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 Är bor pÄ ett Àldreboende. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa. HÀlsa Àr ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande Àven vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för mÀnniskor i Ärhundrade. Hundar Àr ett av de djur som förekommer inom vÄrden och pÄ Àldreboende.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Studien behandlade tvÄngsomhÀndertagande av barn enligt 2 § Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vÄrdnadshavare. Tidigare forskning i Àmnet var begrÀnsad. Den litteratur som anvÀndes handlade om olika aspekter av tvÄngsvÄrd av barn samt forskning om synen pÄ förÀldraskap inom socialt arbete. Empirin som anvÀndes bestod av lagstiftning pÄ omrÄdet och av 40 lÀnsrÀttsdomar frÄn Är 2002 som behandlade beredande av vÄrd enligt 2 § LVU.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vad handlare har för uppfattningar och Äsikter kring och attityder till fenomenet ?mÀnniskor som tigger utanför matbutiker? samt vilka ÄtgÀrder och lösningar handlare vill se samt tar till gÀllande fenomenet.Med denna uppsats Àmnar jag titta nÀrmare pÄ det, i Sverige, relativt nya fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför matbutiker. Och det frÄn handlarnas synvinkel, hur de tÀnker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet bestÄr av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhÀllens skapande av frÀmlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar pÄ ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det Àr svÄrt att ta stÀllning för eller emot. Och ett som mÄnga, bÄde bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det Àr dags att ?nÄgon? tar ansvar för och gör nÄgonting Ät..

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att beskriva hur individer som överlevt ett hjÀrtstopp samt individer som överlevt ett hjÀrtstopp och erhÄllit en ICD upplever sin livskvalitet utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet ocksÄ att beskriva kvaliteten pÄ de ingÄende artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingÄende resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet pÄverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjÀrtstopp.

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmÀssigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens vÀlbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrÄn Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.