Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt angÄende ungdomar som Àr arbetslösa och kartlÀgga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och förÀldrar. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr traditionell rÀttsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har Àven intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det Àr viktigt att kommunerna tar ett fullstÀndigt ansvar för skolan.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rÀdsla m.m. hos somatisk vÄrdpersonal och om patienter som kÀnner sig avskrivna frÄn den somatiska vÄrden med att det Àr den psykiska ohÀlsan som Àr orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vÄrdpersonal upplever problem med att vÄrda den fysiska hÀlsan hos patienten, dÄ deras specialitet Àr den psykiska hÀlsan.  Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohÀlsa erfar den somatiska vÄrden och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hÀlsa. Studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt lÀromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika lÀromedel i biologi för Ärskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrÄn begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar, begrepp som ska tÀckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell lÀroplan, LGR11. Analysen görs utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt.ForskningsfrÄgorna för studien Àr- Hur har lÀromedelsförfattarna avgrÀnsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frÄgor om identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar? - GÄr det att identifiera tydliga mönster i hur innehÄllet presenteras mellan lÀromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i lÀromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jÀmstÀlldhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprÀtthÄlls förestÀllningar om tvÄ tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i lÀromedlen. .

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvÄrdnaden. Studien Àr empirisk och grundar sig pÄ en kvalitativ metod med innehÄllsanalys. Data har samlats in frÄn fyra intervjuade verksamma allmÀnsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvÄrdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrÄn ett medicinskt perspektiv.

Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering Àr att ge vÀgledning i möten med andra mÀnniskor dÀr en snabb personbedömning kan underlÀtta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt affekttillstÄnd kan förbÀttras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det Àr socialt accepterat att ogilla, alltsÄ om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid LuleÄ tekniska universitet, ingick i ett experiment dÀr affektmanipulation, personbedömning och sjÀlvskattning av affekttillstÄndet gjordes med hjÀlp av enkÀter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvÀrtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev Ànnu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det Àr socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna pÄvisades ingen ökning av den negativa affekten..

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB MimerSeminariedatum: 2013-05-29Högskola: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhĂ€lle och Teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300)Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer KarlssonExaminator: Cecilia ErixonHandledare: Birgitta SchwartzSidantal: 36Bilagor: 4Nyckelord: CSR, kommunalĂ€gda bostadsföretag, hĂ„llbar utveckling, samhĂ€llsansvarFrĂ„gestĂ€llning:? Hur och varför arbetar Mimer med CSR?? Hur kombinerar Mimer affĂ€rsmĂ€ssighet med samhĂ€llsansvar?? Vilka förbĂ€ttringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer vĂ€ljer att investera i hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling samt undersöka om det finns nĂ„got samband mellan samhĂ€llsansvar och ekonomisk vinst.Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer frĂ„n ett urval av anstĂ€llda pĂ„ ett kommunalĂ€gt bostadsföretag.Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affĂ€rsmĂ€ssiga principer mĂ„ste ett kommunalĂ€gt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förvĂ€ntningar och krav. Mimer anvĂ€nder CSR som en sĂ€tt att förbĂ€ttra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning pĂ„ lĂ„ng sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stĂ€rka sitt varumĂ€rke och skapa konkurrensfördelar.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Sjuksköterskan stÀlls inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjÀrtstopp i den prehospitala miljön. HjÀrtstopp orsakas av otillrÀcklig cirkulation pÄ grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjÀrt- och lungrÀddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner Àr livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att sÄ god vÄrd som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare Àn i andra vÄrdsituationer pÄ grund av flera olika faktorer.

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka nÀr det gÀller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr tre mÀn och tre kvinnor med MS i Äldrarna 30-69 Är intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad frÄn mÀn dÀr det fanns större varians i svaret pÄ frÄgan. MÀnnen i undersökningen anvÀnde sig till nÄgot större del Àn kvinnorna av problemfokuserad coping och nÀmnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjÀlpte dem att utföra nödvÀndiga sysslor. Medan kvinnorna till nÄgot större del anvÀnde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i grundskolan tÀnker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvÀgledning inom ramarna för det som i lÀroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta lÀrare pÄ sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms lÀn. Resultatet visade att flera av lÀrarna likstÀllde studie- och yrkesvÀgledning med studie- och yrkesvÀgledaren. De flesta av lÀrarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvÀgledning, utifrÄn rÄdande styrdokument. Det kunde sÀgas att lÀrarna ansÄg att syftet med studie- och yrkesvÀgledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, Àven om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebÀra.

"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

Denna studie gjordes för att ta reda pÄ hur verksamma idrottslÀrare i Malmö ser pÄ sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslÀrare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottslÀraren med sin undervisning? Om möjligheten till förÀndring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsÀttningarna i stadsdelen pÄverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta Àmne Àr de olika arbetsförhÄllanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att fÄ en bra inblick i detta Àmne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lÀrare verksamma i Malmö stadsdelsomrÄden med olika ekonomiska förutsÀttningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrÄn litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.