En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer Àr en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vid cancer sker en okontrollerad mutation av cellerna som leder till tumörbildningar. Sjukdomen förÀndrar den drabbades liv och kan ge sociala, emotionella och existentiella konsekvenser. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteratur studie med 22 artiklar frÄn olika lÀnder med syftet att beskriva cancerpatienters upplevelser av existentiell smÀrta. Resultat: Studiens resultat Àr presenterat i tvÄ teman: Lidande som berör kropp, psyke och socialt liv med subteman: Fysiskt, psykiskt och socialt lidande och Spirituellt lidande med subteman: Tankar kring andlighet, Att uppleva acceptans, Att fina mening och Att kÀnna hopp. Teman och subteman beskriver patientens upplevelser av existentiell smÀrta vid cancer. Fysiska lidandet uttrycktes i form av trötthet och andra biverkningar frÄn cancerbehandlingen.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda sin nÀrstÄende i den palliativa vÄrden i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes pÄ databaserna CINAHL, PubMed, VÄrd I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet anvÀndes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frÄgestÀllning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning anvÀndes för att granska artiklarnas kvalité.

Detta Àr en kvalitativ studie om fenomenet ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet ÄterhÀmtning, hur ÄterhÀmtning pÄverkar hÀlsan och motivationen samt att titta nÀrmare pÄ de faktorer som pÄverkar socialarbetarens ÄterhÀmtning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har anvÀnt oss av har varit halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer och har utgÄtt frÄn fyra huvudfrÄgestÀllningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en lÀngre tid inom socialt arbete och som fortfarande Àr motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjÀlar.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Syftet i studien var att undersöka vilken pÄverkan socialt stöd har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Till detta undersöktes Àven vilken pÄverkan Älder, kön, utbildningsnivÄ, anstÀllningsform och arbetet i grupp har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet berÀknades med hjÀlp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=136) med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data anvÀndes.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med undersökningen Àr att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill fÄ kunskap om vad förÀldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehÄll som barnboken ger. NÀr viss undersökning visar att barnbokslÄn gÄr ner och annan undersökning visar att barnboken Àr viktig för barn, bÄde sprÄkligt och socialt, vill vi sÀtta detta i fokus.Metoden grundar sig pÄ kvalitativa studier genom enkÀter med intervjufrÄgor till förÀldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn pÄ vÄra arbetsplatser. Undersökningen sÀtter vi i perspektiv till vÄra styrdokument LÀroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vÄrt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar Àr att pedagoger och förÀldrar samt biblioteken har ett stort ansvar nÀr det gÀller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vÀgar att gÄ för att vÀcka barns intresse och hur vi gör Àr upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken Àr att vi lÀser för barn.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

?SAMMANFATTNINGTitel: Corporate Social Responsibility, Hur nĂ„gra svenska storbankers CSR-arbete implementerats pĂ„ lokal nivĂ„ och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet pĂ„ samma nivĂ„.Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hpFörfattare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.seGeorges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.seSeminariedatum: 2010-09-30Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetikSyfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur nĂ„gra svenska storbankers CSR- arbete implementerats pĂ„ lokal nivĂ„. Dessutom vill vi Ă€ven undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet pĂ„ det lokala planet.Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frĂ„gor samt en webbaserade enkĂ€t (Survey Monkey).Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-omrĂ„det implementeras pĂ„ lokal nivĂ„ i form av riktlinjer, direktiv och vĂ€rderingar som lokala kontorschefer tillĂ€mpar i sina dagliga verksamheter. Vi har mĂ€rkt att kreditpolitiken och kreditprocessen Ă€r en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras.CSR-dokumenten Ă€r viktiga men lider likvĂ€l av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för nĂ„gra av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekrĂ€fta nĂ„gon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid nĂ„gra av de lokala bankkontoren.Vad gĂ€ller effekterna har vi för nĂ„gra av bankerna kunnat notera ett positivt eller begrĂ€nsat genomslag i de omrĂ„den dĂ€r de verkar.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fÄtt större möjligheter att investera och etablera verksamhet i lÀnder i tredje vÀrlden. Företagen i dagens samhÀlle har en stor betydelse, och de förvÀntas ta ansvar för sin verksamhet, Àven dÄ det gÀller miljömÀssiga och sociala förhÄllanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömÀssiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument frÄn företagen har ocksÄ analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhÄllanden.

Denna rapport undersöker hur man kan motivera yrkesarbetare inom mark och anlÀggningsarbeten att ta mer personligt ansvar inom arbetslivet. Vilka Àr för- och nackdelarna med att ta pÄ sig ansvar i arbetet? PÄ vilket sÀtt kan man frÀmja viljan till att anstÀllda tar mer personligt ansvar i arbetet? Rapporten undersöker Àven vad som motiverar yrkesarbetare inom mark och anlÀggning till att göra ett bra jobb i deras nuvarande arbete, samt vad de saknar för att motivationen skulle vara högre. UtifrÄn teorier kring arbetsmotivation och intervjuer, samt av ett eget framstÀllt frÄgeformulÀr dÀr 30 yrkesarbetare deltog, kunde jag sammanstÀlla vissa resultat. De viktigaste motivationsfaktorerna visade sig vara lön, eget ansvar, uppskattning och utveckling.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.