Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och förÀldraskap med fokus pÄ hela livssituationen, förÀndringen i livet det första barnet medför, förÀldraskapet och parrelationen. Förutom i förÀndringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna förÀldrars upplevelse av sin livssituation och den förÀndring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. FrÄgestÀllningar som stÀlldes var: ? Varför/varför inte upplever förstagÄngsförÀldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagÄngsförÀldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrÄgor utformades efter vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ tvÄ upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd Àr betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ tvÄ. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförÀndringar som kan pÄverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd Àr centralt för personens förmÄga till livsstilsförÀndringar och en god egenvÄrd. För att hjÀlpa personen att förbÀttra egenvÄrden kan sjuksköterskan arbeta för att förbÀttra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ tvÄ.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Denna studie har undersökt förestÀllningar hos fem frivÄrdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa förestÀllningar utifrÄn Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv pÄ socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhÄllningssÀtt pÄ socialt arbete. Resultatet visar att frivÄrdsinspektörerna har en tendens att tÀnka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det Äterfinns en medveten sprÄklig matchning mellan klienter, frivÄrdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. DÀrtill pÄpekar samtliga frivÄrdsinspektörer den brist pÄ kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten betrÀffande invandrare.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer stÀndigt frÄgor vilka mÄnga gÄnger berörs av arbetsrÀtten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gÀllande bland annat anstÀllningsbevis, anstÀllningsskydd samt rÀttigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har hÀr visat sig att erfarenhet hos medarbetare Àr en starkt bidragande faktor. För att fÄ en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan Àven chefens ledarstil komma att pÄverka, dÄ denne överlag besitter viss kunskap gÀllande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrÀtten. Chefens ledarstil pÄverkar Àven medarbetarskapet och motivationen pÄ arbetsplatserna.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av förÀndrade roller hos anhöriga till personer med demenssjukdom. Data har samlats frÄn fem svenska skönlitterÀra sjÀlvbiografier skrivna mellan Ären 1988-2003. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?aktiviteterna förÀndrades, förlorades, tillkommer?, ? förÀndrat beteende? samt ? Äterskapa nÀra relation?. Resultatet visade att anhöriga fick förÀndrade roller inom arbete, fritid och socialt umgÀnge.

Dagens standardiserade revisionsberÀttelse har kritiserats för att den innehÄller alltför knapphÀndig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberÀttelsen. För att fo?rbÀttra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, dÀr revisorn förvÀntas redogöra för vÀsentliga risker och svÄrigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka omrÄden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bÀst i revisionsberÀttelsen förvÀntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras instÀllning till revisionsberÀttelsen.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Syftet med denna studie Àr att utveckla förstÄelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill dÀrför utveckla och testa en modell som beskriver och mÀter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gÀllande i studien Àr av explorativ och beskrivande karaktÀr. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

KlÀdbranschen Àr en tuff marknad att överleva i och det krÀvs alltmer att klÀdföretagen utmÀrker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det Àr viktigt att stÀrka sitt varumÀrke och skapa en identitet dÄ ett starkt varumÀrke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhÀlle. Dagens konsumenter blir ocksÄ mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som Àven mÀrks pÄ företagen dÀr alltfler satsar pÄ att ta ett socialt ansvar dels för att de sjÀlva anser att det Àr viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utstrÀckning krÀver det av dem.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur ett varumÀrke kan stÀrkas och försöka förstÄ och förklara vilka komponenter som pÄverkar varumÀrket. Det vi har valt att titta lite nÀrmre pÄ Àr relationer mellan företag och kund, varumÀrkesidentitet och vÀrden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar.