Problembakgrund: SvS kommunicerar sitt spelansvar genom den samhÀlleliga kampanjen Spela Lagom. Inom samhÀlleliga kampanjer, som kommunicerar ett företags sociala ansvar, finns det alltid en risk att den bild av CSR-arbetet som kommuniceras till mottagaren av denne inte uppfattas motsvara det verkliga arbetet. Om detta sker finns det Àven en risk att företagets image och profil inte överlappar ? vilket kan leda till ökad misstro mot företaget och pÄ sÄ sÀtt skada varumÀrket.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur Svenska Spel, med ansvarig reklambyrÄ, kommunicerar sitt sociala ansvar i sin kampanj för lagom spelande och hur detta ansvar tar form i den kommersiella kampanjen för Triss. Syftet Àr Àven att undersöka  hur ett urval av potentiella framtida spelkonsumenter uppfattar Svenska Spel och deras sociala ansvar utifrÄn kommunikationen.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie som genomförts genom fem kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga pÄ Svenska Spel och dess anstÀllda reklambyrÄer, kvalitativa innehÄllsanalyser pÄ de dokument frÄn Svenska Spel som Àr relevanta utifrÄn studiens syfte, kvalitativa nÀranalyser pÄ de tvÄ kampanjfilmer som innefattas i studien samt tre fokusgrupper med den mottagargrupp som definierats i studiens avgrÀnsningar.Resultat: Resultatet pÄvisar att SvS jobbar med CSR ur ett kommersiellt perspektiv till skillnad frÄn deras uppdrag som beskriver deras ansvar ur ett vÀlfÀrdsperspektiv.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en všaxande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anvšandningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anvšandningsomr°ade šar šovervakning och spanningsuppdrag. Detta šar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett lšonsamt och miljšovšanligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anvšander men šaven fšor andra civila tillšampningar som šar av intresse fšor elbolagoch andra industrier. Resultatet šar ett autonomt všatgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobilnšaten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en spšannviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en ršackvidd p°a 473 km.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Idag Àr det modernt att arbeta mot en hÄllbar utveckling. För att nÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det att företagen tar sitt ansvar och agerar pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Företagens ansvar Àr uppdelat i tre olika omrÄden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nÄ en hÄllbar utveckling ska dessa balanseras pÄ ett optimalt sÀtt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre omrÄdena genom att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, dÀr de redovisar sitt förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förvÀntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hÄllbarhetsredovisar har mÄnga företag bland annat upplevt legitimitet och större trovÀrdighet frÄn samhÀllet.

Syftet med denna undersökning Àr att finna en möjlig förklaring till hur det teoretiska omrÄdet angÄende corporate social responsibility har utvecklats i ett tidsperspektiv. Uppsatsen undersöker hur definitionen av CSR vÀxt fram och vad definition har pÄverkats utav. Det andra som studerades var hur Àmnet CSR har vÀxt fram. Ser CSR likadant ut idag som det gjorde för femtio Är sedan eller hur har det utvecklats?För att göra denna studie, anvÀnds följande metod.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

Idag Àr det modernt att arbeta mot en hÄllbar utveckling. För att nÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det att företagen tar sitt ansvar och agerar pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Företagens ansvar Àr uppdelat i tre olika omrÄden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nÄ en hÄllbar utveckling ska dessa balanseras pÄ ett optimalt sÀtt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre omrÄdena genom att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, dÀr de redovisar sitt förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förvÀntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hÄllbarhetsredovisar har mÄnga företag bland annat upplevt legitimitet och större trovÀrdighet frÄn samhÀllet.

This thesis discusses the concept of Corporate Social Responsibility, which means that companies are taking a voluntary accountability towards the society with a view to improve it. Today's stakeholders and people in general have higher demands and expectations on businesses and its products or services than before. This is driving more and more companies to consider questions like voluntary responsibility so that they can maintain public confidence. Confidence towards the banking sector is particularly important to avoid financial crises. Our study focuses on leadership impact on CSR.

Skogsbruket i Sverige har under Ärhundraden varit en viktig framgÄngsfaktor för enskilda skogsÀgare, samhÀlle och skogsindustri. Skogen Àr en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjÀnster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri stÄr för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige Àr en vÀrldsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvÀrde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag Àgs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsÀgare (LRF Konsult SkogsbyrÄn, 2010). Intresset för att Àga skog har ökat, dÄ privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt lÄngsiktig investering.

Syfte med uppsatsen Àr att ge en bÀttre förstÄelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjÀnsten anvÀnder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den Äterspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn en juridisk metod. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i HÀlsingland och en lÀnsrÀttsdomare för att ta reda pÄ hur dessa anvÀnder begreppet.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det Äsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn den symboliska interaktionismen samt frÄn Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehÄller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse Àr nÀr en gÀrningsperson begÄr systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och krÀnkande. Lagen Àr nystiftad och ger begrÀnsad uppfattning om huruvida det Àr ett socialt problem.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.