Sammanfattning:Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som ger kognitiva nedsÀttningar och leder till svÄrigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att frÀmja aktivitetsdeltagandet och grundar sig pÄ kunskap som utgÄr frÄn att aktivitet Àr nÄgot mÀnniskor mÄr bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers pÄverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanstÀlldes resultat frÄn vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade pÄ denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrÄn resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket faststÀlldes med hjÀlp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsomrÄden för personer med demens, bestÄende av omrÄdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som anvÀnds inom bÄde personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sÄgs Àven. Aktiviteter som morgonbestyr, trÀdgÄrdsaktiviteter och musikinriktad insats sÄgs samt Àven reminiscensbaserad insats.

Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.

Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltÄgförare hos Veolia Transport AB. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer frÀmjar respektive motverkar tunneltÄgförares trivsel? Vilka egenskaper kÀnnetecknar arbetet som tunneltÄgförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltÄgförare? Vad motiverar tunneltÄgförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som anvÀndes var intervjuer samt ett skattningsformulÀr. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmÄttig kontroll.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Det pÄgÄr ett svenskt modekrig dÀrute. Sveriges modemarknad kryllar i dagslÀget av nya aktörer och varumÀrken. KlÀdtillverkare som Whyred, Hope, Pour, Minimarket, Nudie, Blank, WESC och Velour Àr endast en brÄkdel av det som mÄnga experter kallar det svenska modeundret.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skapa en förstÄelse för vad ett litet modeföretag kommunicerar för att uppnÄ konkurrensfördelar pÄ en marknad som karaktÀriseras av konkurrens frÄn ett flertal stora aktörer. Eftersom företaget Whyred med hjÀlp av magi lyckats skapa en osynlig aura kringsina produkter Àr detta en analys av hur Whyred gÄtt tillvÀga. Uppsatsen syftar till att sönderdela företagets kommunikation för att slutligen skapa en övergripande analys..

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Jag hade frÀmst en förhoppning med detta arbete och det var att försöka öka medvetenheten hos en grupp flickor i tonÄren kring risker med Internet. Dessa flickor, 15 till antalet, var mellan 13 och 14 Är. Med risker menar jag allt sÄdant som kan skada en mÀnniska psykiskt, fysiskt eller emotionellt. Vi arbetade med olika uppgifter sÄsom gruppdiskussioner och olika vÀrderingsövningar. Till min glÀdje fann jag att de flesta i försöksgruppen var rÀtt upplysta i detta Àmne och framförallt intresserade.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att ur genusperspektivet bidra till ökad förstÄelse om kvinnors och mÀns olika förutsÀttningar för sÄngutövning. Existerar den kulturellt konstruerade sÄngrösten eller Àr anatomin faktorn som styr sÄngrösten? I en fallstudie dÀr fyra sÄngpedagoger och dirigenter medverkar, uppmÀrksammas genus som pÄgÄende konstruktion och visar hur detta Äterkommande reproduceras i sÄngutövningen. SÄngpedagogernas erfarenheter har jag stÀllt mot verifierad forskning, som bland annat ponerar hur det finns inlÀrda röstdrag som fysiologin inte kan förklara. Förhoppningen Àr att uppsatsen visar pÄ hur socialt konstruerade könsroller pÄverkar sÄngutövningen. Idealet att sjunga inom sin egen könstillhörighet Àr enligt mina informanter hÄrt, tufft och kraftfullt för killar och kÀnsligt, mjukt, och vackert för tjejer.

Att vara chef idag Àr ofta krÀvande. Inte minst i det lilla företaget, dÀr man mÄste vara lite av en allkonstnÀr. Chefer pÄ smÄföretag tros arbeta hÄrt och ha en hög stressnivÄ, men lite Àr skrivet om hur de upplever sin hÀlsa och sin arbetsmiljö.DÀremot Àr kunskapen stor om att socialt stöd pÄ arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohÀlsa hos de anstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur chefen pÄ ett mikroföretag upplevde sin egen hÀlsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hÀlsan. Chefer pÄ mikroföretag anslutna till JÀrnhÀlsans FöretagshÀlsovÄrd, med 5-9 anstÀllda, valdes ut som undersökningsgrupp.

VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

Detta Àr en uppsats som grundar sig pÄ en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan pÄverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstÀmning och karaktÀrsdrag i film. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse för vilken kraft musiken har i berÀttande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan pÄverkas och tolka en berÀttelse olika beroende pÄ vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fÄtt se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra tvÄ med tvÄ olika musikstycken.

The purpose of the study is to see differences and development of two institutions for social care (work science) in two countries - the University of Lodz, Polen, and the University of Lund, Sweden.The central question is, if there is any convergence between these Institutions for Social care.The method has been to use both earlier research and to have two interviews. I did interviews with two professors working at two Universities, one with professor Ewa Marynowicz-Hetka at Lodz University and the other with professor Hans SwÀrd at the University of Lund. I started to study relevant literature and took part of secondary material in both countries.The main result of this study is that some convergence tendencies between those two trainings exist. All of them have connection with international cooperation. There are also same forces that stopped those tendencies; one of them is tradition on institutions..

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.