Bakgrund: Att vara nÀrstÄende vid livets slut och att förlora en av sina nÀrmaste Àr oftast mycket svÄrt. NÀrstÄende kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vÄrden grundar sig pÄ fyra hörnstenar dÀr en Àr stöd till nÀrstÄende. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till nÀrstÄende en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vÄrd.

Bakgrund: PÄ grund av bristen pÄ organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vÀnta lÀnge pÄ en operation. VÀntan pÄ livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebÀra fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrÄn 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: FörÀndrad sjÀlvbild, Att leva i vÀntan, Strategier för att uthÀrda, KÀllor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansÄgs vara att ovissheten utgjorde kÀrnan i vÀntan pÄ organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en kÀnsla av mening och sammanhang krÀvdes för att patienterna skulle uthÀrda och kÀnna hopp under vÀntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av vÀntan pÄ organtransplantation visade sig innebÀra lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas kÀnsla av sammanhang, om de uthÀrdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de anvÀnder för att underlÀtta vÀntan kan sjuksköterskan fÄ tillgÄng till de redskap som krÀvs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv kan vÀntan underlÀttas för patienterna och deras anhöriga. .

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid Àn studenter som studerar pÄ vanliga utbildningar. Vanligast idag Àr att man anvÀnder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för mÀnniskor som inte kan trÀffas samtidigt att kommunicera men de har Àven visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar pÄ brist pÄ kommunikation och att det inte uppstÄr en kÀnsla av samhörighet.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

En boendehandledare arbetar pÄ ett gruppboende för personer med förstÄndshandikapp och Àr ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingÄr ett emotionellt lönearbete dÄ personalen anpassar sina kÀnslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare frÄn samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande pÄ arbetsplatsen dÄ de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta pÄ sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga kÀnslouttryck.

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gÀller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsÀttningar för företag att interagera med sina intressenter. PÄ senare Är har socialt ansvar inom nÀringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsÀttning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus pÄ ansvarsfull konsumtion och att sÀnda ut budskap för att sÀlja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie Àr att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som sÀljer produkter som kan vara skadlig för hÀlsan och skapa ett beroende gÄr det att anvÀnda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försÀljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgrÀnsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartlÀggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn pÄ socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser pÄ framtiden och de möjligheter som ges dÀr.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjÀlp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den Àr att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsÀttningarna pÄ olika nivÄer, ser till det delade vÀrdet mellan företaget och samhÀllet, tillÀmpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier pÄverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fÄtt chansen att diskutera frÄgor kring sociala mediers pÄverkan pÄ sÄvÀl, beteenden och delaktighet, som sjÀlvbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att fÄ konsekvenser pÄ ungdomarnas sjÀlvbild och interaktion. FrÀmst dÄ fokus hamnat pÄ att via sociala medier förmedla och upprÀtthÄlla bilden av sig sjÀlv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och Ängestladdat, den negativa pÄverkan Àr dock bara en sida och de sociala medierna framstÄr som viktiga arenor i ungdomars liv..

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts.

Stroke Àr en stor orsak till funktionsnedsÀttningar. Dödligheten frÄn stroke har minskat de senaste Ären och dÀrmed har antalet överlevanden med funktionsnedsÀttningar ökat. SvÄrigheten av en funktionsnedsÀttning kommer sig av vad den leder till för den enskilde individen. MÄlet vid omvÄrdnaden vid stroke ska individualiseras och arbeta för att uppnÄ största möjliga hÀlsa. Meleis transitionsteori beskriver en individs övergÄng frÄn ett stabilt tillstÄnd till ett nytt och processen dÀremellan.

Arbetet som ambulanspersonal Àr pÄfrestande, sÄvÀl fysiskt som psykiskt.Att vara fysiskt vÀltrÀnad Àr sÀkerligen en fördel, men kan man varavÀltrÀnad Àven pÄ det psykiska planet? MÄnga studier har gjorts omambulanspersonalens copingstrategier, men fÄ har gjorts i Sverige. Studiergjorda utomlands har visat att nÄgra av de vanligaste copingstrategierna hosambulanspersonal Àr socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Dennastudie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och copingangÄende arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige.Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjareinom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse förambulanspersonalen för att lÀgga upp copingstrategier i hanteringen avarbetsmiljöstressorer.