Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Syftet med denna studie var att undersöka hur de anstÀllda inom bemanningsbranschen upplever den psykosociala arbetsmiljön med fokus pÄ frÄgor om socialt stöd, kontroll, arbetskrav, och rollförvÀntningar. Bakgrunden till varför arbetsmiljön ter sig annorlunda för den uthyrde inom dessa omrÄden Àr mÄnga gÄnger den uthyrdes sÀrskilda ?stÀllning? dÄ denne i flera perspektiv tillhör tvÄ organisationer; kundföretaget och bemanningsföretaget. I enkÀtundersökningen deltog totalt 29 personer frÄn ett bemanningsföretag i Sydsverige, varav 3 kvinnor och 26 mÀn. Den deskripitva statistiken visade att respondenterna upplever arbetsmiljön förhÄllandevis positivt.

En av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige Àr suicid. Den ökade psykiska ohÀlsan Àr en vanlig bakomliggande orsak till suicidalitet bland unga. Sjusköterskor upplever ofta en viss osÀkerhet i mötet med unga suicidala patienter dÄ de, i bemötandet, inte vet hur de ska gÄ tillvÀga. Kunskap och förutsÀgbarhet Àr viktiga faktorer för att i tid upptÀcka ett suicidalt beteende. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som Àr betydelsefulla i mötet med unga suicidala patienter.

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

Syfte:Vi Àmnar undersöka hur företag som Àr i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnÄ ett starkt varumÀrke. För att nÀrmare undersöka vilka utmaningar dessa företag stÀlls inför, har vi valt att utgÄ frÄn studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumÀrke som vÀljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör strÀva efter att göra trovÀrdigheten till en central del i dess varumÀrkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix pÄ ett sÀtt dÀr positioneringen genom etik integreras sÄ kan trovÀrdighet nÄs och ett starkt varumÀrke skapas..

Syftet med studien var att pÄ lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrÄn familj, trÀnare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd frÄn familj, trÀnare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och mÀn inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (mÀn n =49, kvinnor n =52) frÄn totalt fem olika idrotter, synkroniserad konstÄkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i Äldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mÀtinstrument som anvÀndes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, dÀr framförallt stöd frÄn kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrÄn familj, kompisar och trÀnare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

LÄngvarig smÀrta Àr vanligt förekommande. NÀr tillstÄndet hÄllit i sig en lÀngre period resulterar det i en negativ inverkan pÄ mÀnniskan. Individen med lÄngvarig smÀrta pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt sÄ som fysiskt, pysiskt, emotionellt, mentalt och socialt. För att kunna hantera smÀrtan anvÀnds copingstrategier av olika slag. De kan bÄde ha en positiv eller en negativ pÄverkan pÄ mÀnniskan.

Bakgrund: MÄnga arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hÀlsan. Riskökning för psykiskt lidande ses nÀr bÄde lÄgt socialt stöd och lÄg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, Ängest eller andra besvÀr orsakade av psykosociala faktorer sÄ som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie stÀlldes frÄgan vilka effekter det patientnÀra arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrÄn ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de pÄverkas av det patientnÀra arbetet. I studien stÀlldes frÄgan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnÀra arbetet har för effekter för dem sjÀlva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnÀra arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper pÄ omrÄdet, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmÀnhet, pÄverkas av att anvÀnda ett hÀrbÀrgerande förhÄllningsÀtt.

AnhörigvÄrdare definieras som nÄgon som lever tillsammans med en person som Àr i behov av hjÀlp eller stöd i hemmet. AnhörigvÄrdarna utför oftast vÄrden sjÀlva och fÄr minimalt med hjÀlp. En anhörigvÄrdare sÀtter nÀstan alltid en annan person före sig sjÀlv, vilket kan leda till att mÄnga anhörigvÄrdare blir deprimerade.Syftet med den hÀr studien var att beskriva behov som anhörigvÄrdare har, samt att beskriva vilket stöd professionella vÄrdare kan ge för att tillgodose dessa behov.Metoden som denna studie bygger pÄ Àr en litteraturstudie, materialet analyserades med hjÀlp av en metod som gÄr ut pÄ att göra en litteraturöversikt.Resultatet mynnade ut i tvÄ teman med vardera tre subteman. Tema ett; ?Stöd i vÄrdandet?, med subteman; ansa- att ge praktisk och emotionellt stöd, stöd till lek och stöd genom lÀrande.