Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Det aktuella arbetet fokuserade pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder för nÀrstÄende som vid tragiska omstÀndigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla kunskap om sjuksköterskors omvÄrdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för nÀrstÄende som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvÄrdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rÄdgivning; att förbereda nÀrstÄende att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om mÀnniskan; att ge hjÀlp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera nÀrstÄendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlÀtta sorgbearbetning genom tillfredsstÀllande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvÄrdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rÄdgivning till nÀrstÄende i det akuta krislÀge dÄ de fÄr information om sin anhöriges död..

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

En bemanningsanstÀlld har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsÀttningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka hur det upplevs att vara anstÀlld i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus pÄ organisationsriktad commitment och socialt stöd. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med sju anstÀllda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder en sjuksköterska kan utföra för att minska smÀrta, samt att undersöka vad förÀldrarna kan bidra med för att underlÀtta smÀrtan hos sitt barn.Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr 15 artiklar granskades. Det finns mÄnga olika omvÄrdnadsÄtgÀrder för att lindra smÀrtan hos ett barn, detta kan göras med hjÀlp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan Àven hjÀlpa genom att stötta förÀldrarna. FörÀldrarna kan hjÀlpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lÀgesÀndringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sÀtt för sjuksköterskan att underlÀtta barns smÀrta, som inte krÀver barnspecialistutbildning frÄn sjuksköterskan.

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Syskon till barn med cancer Àgnas lite tid inom hÀlso- och sjukvÄrden. De Àr ofta emotionellt försummade av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal samt nÀrstÄende. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehÄllande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var bÄde av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn anvÀnde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes pÄ databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som anvÀndes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer anvÀnde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsÀtt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador pÄ centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom dÀr fatigue Àr det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue Àr ett tyst och subjektivt symtom dÀr etiologin Ànnu inte Àr helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie dÀr tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehÄllsanalys.

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare bestÄr av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut vÄren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.