Sökresultat:
24426 Uppsatser om Socialt förebyggande arbete - Sida 65 av 1629
Att vara frisk, sÄ lÀnge man Àr frisk, dÄ kÀnns det okej! : En kvalitativ livskvalitetsstudie bland Àldre boende i sÀrskilt boende
Syftet med studien var att studera Ă€ldre mĂ€nniskors, boende i sĂ€rskilt boende, kĂ€nsla och upplevelse av egen livskvalitet. FrĂ„gestĂ€llningarna för studien var "Vad frĂ€mjar och hindrar kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever Ă€ldre hög livskvalitet" och " Hur har kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet förĂ€ndrats efter det att man flyttat till ett sĂ€rskilt boende". Valet av begreppen, vĂ€lbefinnande, tillfredsstĂ€llelse och lycka, Ă€r gjord utifrĂ„n Bengt BrĂŒldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar sĂ„ledes pĂ„ BrĂŒldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas.Studien har en kvalitativ ansats, dĂ€r semistrukturerade intervjuer genomförts med sex Ă€ldre personer boende i sĂ€rskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser.
"Det finns aldrig en stol" : Barns möten i en Reggio Emilia-inspirerad förskolemiljö
Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhÄller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgÄ frÄn barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. LÀroplanen betonar ocksÄ det sociala samspelets betydelse för lÀrande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och dÀrmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. DÀrför Àr det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.
En fallstudie i hur tvÄ organisationer lokalt samverkar för att kunna ta ett socialt ansvar
Syftet med uppsatsen Àr att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhÀllsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av tvÄ organisationer som samverkar lokalt. UtifrÄn studiens resultat vill vi jÀmföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjÀlp av intervjuer. Slutsats: VÄr fallstudie visar att CSR Àr ett omdebatterat Àmne som Àr under stÀndig utveckling. NÀr tvÄ företag bestÀmmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumÀrke.
DET ĂR MITT LIV! DET HĂR BEHĂVER JAG - vĂ€gen ut ur missbruk ur ett brukarperspektiv
The purpose of this essay was to investigate which factors the individuals found important in the process of becoming a person with a drug-free life. The framing of the questions we had were to get the experiences, thoughts and wishes of the drug users. The survey was based on thematised qualitative interviews and focused in the personal stories of the interviewees. We interviewed four women and five men, all of which had several years of drug-abuse behind them. We found similarities and patterns and we could identify that the three most important things was the own motivation, will and that the drug-abuser had the possibility to change their social network and had the ability to find other important things in life..
Emotionell omstÀllning av förlorad identitet : Tio lÄngtidsskadade nordiska elithandbollsspelares erfarenheter
Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.
Lokaliseringsprincipen i miljöbalken : Ăr den lĂ€mpligaste platsen verkligen lĂ€mplig?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.
Drivkrafter och motstÄnd. Kvinnors entreprenörskap i VÀsterbotten : En kvalitativ studie
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.
Makt som vandrar - en kvalitativ studie om hur skolkuratorer kan uppleva att makt fördelas i elevhÀlsoteam
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om skolkuratorer upplever att makt kommer till uttryck i det elevhÀlsoteam dÀr de arbetar och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Vidare har vi undersökt vad informanterna tror att det kan bero pÄ samt vad det kan fÄ för konsekvenser för socionomens arbete. Vi har genomfört kvalitativa enskilda intervjuer med fem skolkuratorer verksamma pÄ fem olika grundskolor i Göteborg. Resultatet visade att makt kommer till uttryck i elevhÀlsoteam pÄ tvÄ huvudsakliga sÀtt; som fast genom position och som vandrande mellan teammedlemmarna. Dessa tvÄ maktformer har vi valt att benÀmna som positionell makt och vandrande makt.
"-Det Àr inte vi som Àr problemet, det Àr NI." En kvalitativ undersökning av tre ungdomsorganisationer i svenska förorter
MÄlet med studien var att lÄta tre autonoma ungdomsorganisationer (Megafonen,
Pantrarna samt Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) komma till tals angÄende sina
verksamheter. Organisationerna Àr etablerade i svenska förorter och arbetar för att
höja förortens status och att engagera ungdomar i det som pÄverkar deras liv och
nÀromrÄde. FrÄgestÀllningarna löd: Hur kan organisationernas verksamhet och
dess mÄl beskrivas? PÄ vilket sÀtt kan organisationernas verksamhet tolkas som
socialt arbete? Genom intervjuer med de aktuella organisationerna samt
dokumentanalys av nyhetsartiklar och hemsidematerial som organisationerna
medverkat i eller sjÀlva producerat ville vi ta del av och framföra
organisationernas egna röster. Genom teorin om empowerment samt begreppet
claims-making fördjupades förstÄelsen för och förklaringen till organisationernas
arbete och de sociala problem organisationerna framhÄller.
Samhörighet, kompetens och autonomi inom omsorgsverksamhet
Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien var att undersöka hur personal i ett omsorgsföretag ser pÄ sig sjÀlva och sitt arbete i relation till kompetens, samhörighet och autonomi. Dessa tre begrepp Àr centrala i Self-determination theory. Resultatet visade att samhörigheten frÀmjades av ett nÀra samarbete med kollegor och genom mÄnga gemensamma aktiviteter, bÄde pÄ arbetstid och utanför. Det frÀmsta hindret för att uppleva samhörighet var om arbetsgruppen strÀvade Ät olika hÄll eller om det uppstod konflikter i samspelet. Kompetens innebar för respondenterna att kÀnna sig trygga i sitt bemötande av brukarna och att de visste vad de skulle göra i olika situationer.
?Det Àr en oundviklig del av det hÀr jobbet?- En kvalitativ undersökning om hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning
MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1. Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.
Det sociala intranÀtet ? ett forum för information, interaktion och identifikation
Titel: Det sociala intranÀtet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika HÀllerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas instÀllning till och anvÀndandet av Semcons intranÀt.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras pÄ intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: GenomgÄende för studien Àr att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhÄllande till frÄgorna. Vad gÀller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som Àr osÀkra över sin organisationstillhörighet. Det rÄder Àven delade meningar kring hur ett socialt intranÀt kan medverka till att identifikationen med Semcon stÀrks. Vissa menar att ett socialt intranÀt kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information pÄ avdelningsnivÄ för att uppnÄ detta.
Det hjÀlper att göra nÄgot: hur personalen pÄ en skola
uppfattar mobbning och hur dess förebyggande arbete mot
mobbning ser ut
Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen pÄ mobbning som hela arbetet grundar sig pÄ Àr att mobbning existerar nÀr en eller flera elever under skolpliktig tid utsÀtter nÄgon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt krÀnkande sÀrbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstÄ uppkomsten av mobbning. Dessa Àr utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om ÄterupprÀttande rÀttvisa. Undersökningen Àr utförd pÄ en livsvÀrldsfenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer.
Stora företag : stort ansvar. En studie om Corporate Social Responsibility i multinationella företag, med exempel frÄn IKEA, SKF och H&M
Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fÄtt större möjligheter att investera och etablera verksamhet i lÀnder i tredje vÀrlden. Företagen i dagens samhÀlle har en stor betydelse, och de förvÀntas ta ansvar för sin verksamhet, Àven dÄ det gÀller miljömÀssiga och sociala förhÄllanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömÀssiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument frÄn företagen har ocksÄ analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhÄllanden.
Etik i socialt arbete
I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av
studien.
Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation
nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som
lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller
rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde.
Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor,
rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för
socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete
nÀr det gÀllde dokumentation.
Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en
gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om
hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och
handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya
kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser
gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för
dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental
nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med
respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet.
Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor
bÄde positivt och negativt.