Sök:

Sökresultat:

24546 Uppsatser om Socialt förebyggande arbete - Sida 65 av 1637

LĂ€rarens Syn PĂ„ Disciplin i Klassrummet

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar Àmnet disciplin i klassrummet och dess pÄverkan nÀr det gÀller inlÀrningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lÀrare frÄn Ärskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vÄr intervju var mellan 32 -53 Är, en manlig, resten var kvinnliga. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur tÀnker lÀrare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lÀrare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lÀrarna, anser pÄverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Könsskillnader i gymnasieungdomars möjlighet att koncentrera sig pÄ skolarbetet vid psykosomatiska symptom

Syftet med den hÀr studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom pÄ en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig pÄ skolarbetet pÄverkas av dessa. Syftet var Àven att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkÀt delades ut pÄ en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. FrÄgan gÀllande psykosomatiska symptom Àr hÀmtad frÄn HBSC och innefattar Ätta olika besvÀr. Totalt 93 av ungdomarna svarade pÄ enkÀten.

VarumÀrkens sÀrskiljningsförmÄga : - sÀrskilt om tredimensionella mÀrken

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

LegolÄdan som social arena : Leksakens roll i fo?rskolebarns sociala samspel

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Teoretisk kunskap i en praktisk verklighet: en intervjustudie om socionomers och arbetsledares kunskapssyn i socialtjÀnstens arbete med barn och unga

The purpose of this thesis is to examine how social workers perceive the concept of knowledge within social services, particularly within children and youth services. Our goal is also to study the employer's expectations and demands on graduate social workers. The main questions we address in this thesis are; What knowledge is seen as useful by employers and graduate social workers working in social welfare offices? To what extent does university education bring useful knowledge to the work being done by social workers? What practical knowledge is there in the workplace for social workers to learn? When recruiting, what expectations does the employer have of graduate social workers? What challenges are there with recruiting a graduate social worker?We have interviewed six social workers and four employers in the social childcare division in different municipalities in SkÄne region, Sweden. We have used epistemology in our analysis.

Den svenska bredbandsstrategin : Ett delat ansvar

Den hÀr uppsatsen besvarar frÄgan om hur den svenska bredbandsstrategin Àr tÀnkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker Àven mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gÀllande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanÀten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala lÀn dÀr fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: LÀnsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i MÄnkarbo. Det genomförs Àven en diskursanalys pÄ utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits nÄgon roll och i sÄ fall Àven hur den rollen motiveras.

Kreativa arbetsmetoder : tre samtal om hur landskapsarkitekten gör

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

LÄngtidsfrisk - ja visst! : En studie av Ätta socialarbetares upplevelse av lÄngtidsfriskhet

Det finns personer som gÄr till jobbet varje dag och alltid Àr vid god hÀlsa, Àven nÀr deras arbete Àr krÀvande. Detta fenomen kan beskrivas som lÄngtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde pÄverkade deras lÄngtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med Ätta socialarbetare angÄende vilka friskfaktorer som hade störst pÄverkan pÄ deras hÀlsa. Det empiriska materialet har sammanstÀllts i tre kategorier, vilka Àr individen, organisationen och fritiden.

?Inom vÄrd och omsorgssektorn Àr vi sjÀlvklara kandidater för ledande positioner? : En studie om kvinnliga ledare i sociala verksamheter.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat pÄ att identifiera olika karaktÀrsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har Àven forskats om olika ledarstilar och vad som Àr ett bra respektive mindre bra ledarskap. DÄ vi idag strÀvar efter högre jÀmstÀlldhet i vÄrt samhÀlle Àr det ingen hemlighet att kvinnliga ledare Àr ett kontroversiellt Àmne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrÄn ett genus och makt perspektiv.VÄrt resultat visar att dagens förestÀllningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning. Vi har fÄtt fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar pÄ att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Grupphandledning  i socialt arbete: Upplevelser kring gruppformatet och dess effekter

Previous research on Twitter use among nonprofit organizations has been centered on the US, thisessay Nonprofits on Twitter: a content analysis of Swedish nonprofits working for gender equalityseeks to expand that research to include nonprofit organizations operating in Sweden. By studying tenSwedish nonprofits all working to achieve gender equality this study can begin filling a gap in theexisting research. Focusing on both what kind of messages the organizations publish, and what kind ofmessages engage the organizations? followers. This is achieved by quantitative content analysis:categorizing messages into the categories Information, Community and Action, and measuring whichof these categories got the most shares, comments and likes.

"Nu ska vi locka till oss hollÀndare!" : om arbete och livskvalitet

Skinnskattebergs kommun Àr en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera hollÀndska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen Àr en intervjustudie av de hollÀndska familjer som flyttat till orten samt representanter frÄn kommunen som pÄ olika sÀtt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa pÄ att rekrytera hollÀndare och hur det gÄtt för de hollÀndska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invÄnarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrÄgorna. Att det blev hollÀndare som kommunen riktade sig till berodde pÄ att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till hollÀndare.

Konkretisering av landskapsarkitektens arbete för hÄllbar utveckling : strategier som förenklar gestaltningsarbetet

HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.

Formandet av yrkesidentiteten: socionomen i en hÀlsofrÀmjande skola ur ett professionsperspektiv

As a school welfare officer you are often alone of having your perspective and must struggle to preserve that perspective. At the same time, there are very little defined what role a social worker should have in a school. This makes it nessesary to form and develop your role of profession independently. According to the Swedish school law, the schools are not required to employ a welfare officer. This makes the school welfare officer inferior to the other branches of occupation in school.

Att Äldras : En kvalitativ studie av de Àldres upplevelse av Älderdom

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för de Àldres upplevelse av Älderdom samt belysa hur de Àldre hanterar sitt Äldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt Ätta stycken intervjuer. I vÄr uppsats har vi utgÄtt frÄn gerotranscendensteorin som ger förutsÀttningar för nya förstÄelseformer rörande det mÀnskliga Äldrandet samt KASAM, KÀnsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehÄllen hÀlsa. VÄrt resultat tyder pÄ att Älderdom och Äldrande Àr en process som kan upplevas bÄde negativt och positivt. Det negativa Àr att sjukdomar samt kroppsliga besvÀr ökar, vilket begrÀnsar individen i det dagliga livet.

Konsten att konstruera ett socialt problem : En studie i politisk kommunikation om hur ?skolkrisen? som socialt problem skapas, utvecklas och upprÀtthÄlls i den svenska dagspressen.

Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ?Kraftig försÀmring i Pisa?, med anledning av att svenska 15-Äringar presterade dÄligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var frÄga om en ?skolkris?, och mÄnga samhÀllsaktörer började diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund sÄ tar denna undersökning sin utgÄngspunkt.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->