Sökresultat:
24426 Uppsatser om Socialt förebyggande arbete - Sida 64 av 1629
?Inom vÄrd och omsorgssektorn Àr vi sjÀlvklara kandidater för ledande positioner? : En studie om kvinnliga ledare i sociala verksamheter.
Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat pÄ att identifiera olika karaktÀrsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har Àven forskats om olika ledarstilar och vad som Àr ett bra respektive mindre bra ledarskap. DÄ vi idag strÀvar efter högre jÀmstÀlldhet i vÄrt samhÀlle Àr det ingen hemlighet att kvinnliga ledare Àr ett kontroversiellt Àmne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrÄn ett genus och makt perspektiv.VÄrt resultat visar att dagens förestÀllningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning. Vi har fÄtt fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar pÄ att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.
Grupphandledning  i socialt arbete: Upplevelser kring gruppformatet och dess effekter
Previous research on Twitter use among nonprofit organizations has been centered on the US, thisessay Nonprofits on Twitter: a content analysis of Swedish nonprofits working for gender equalityseeks to expand that research to include nonprofit organizations operating in Sweden. By studying tenSwedish nonprofits all working to achieve gender equality this study can begin filling a gap in theexisting research. Focusing on both what kind of messages the organizations publish, and what kind ofmessages engage the organizations? followers. This is achieved by quantitative content analysis:categorizing messages into the categories Information, Community and Action, and measuring whichof these categories got the most shares, comments and likes.
"Nu ska vi locka till oss hollÀndare!" : om arbete och livskvalitet
Skinnskattebergs kommun Àr en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera hollÀndska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen Àr en intervjustudie av de hollÀndska familjer som flyttat till orten samt representanter frÄn kommunen som pÄ olika sÀtt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa pÄ att rekrytera hollÀndare och hur det gÄtt för de hollÀndska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invÄnarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrÄgorna. Att det blev hollÀndare som kommunen riktade sig till berodde pÄ att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till hollÀndare.
Konkretisering av landskapsarkitektens arbete för hÄllbar utveckling : strategier som förenklar gestaltningsarbetet
HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att
utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper.
Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar
utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier.
I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande.
I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn
verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion
Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.
Formandet av yrkesidentiteten: socionomen i en hÀlsofrÀmjande skola ur ett professionsperspektiv
As a school welfare officer you are often alone of having your perspective and must struggle to preserve that perspective. At the same time, there are very little defined what role a social worker should have in a school. This makes it nessesary to form and develop your role of profession independently. According to the Swedish school law, the schools are not required to employ a welfare officer. This makes the school welfare officer inferior to the other branches of occupation in school.
Att Äldras : En kvalitativ studie av de Àldres upplevelse av Älderdom
Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för de Àldres upplevelse av Älderdom samt belysa hur de Àldre hanterar sitt Äldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt Ätta stycken intervjuer. I vÄr uppsats har vi utgÄtt frÄn gerotranscendensteorin som ger förutsÀttningar för nya förstÄelseformer rörande det mÀnskliga Äldrandet samt KASAM, KÀnsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehÄllen hÀlsa. VÄrt resultat tyder pÄ att Älderdom och Äldrande Àr en process som kan upplevas bÄde negativt och positivt. Det negativa Àr att sjukdomar samt kroppsliga besvÀr ökar, vilket begrÀnsar individen i det dagliga livet.
Konsten att konstruera ett socialt problem : En studie i politisk kommunikation om hur ?skolkrisen? som socialt problem skapas, utvecklas och upprÀtthÄlls i den svenska dagspressen.
Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ?Kraftig försÀmring i Pisa?, med anledning av att svenska 15-Äringar presterade dÄligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var frÄga om en ?skolkris?, och mÄnga samhÀllsaktörer började diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund sÄ tar denna undersökning sin utgÄngspunkt.
"Hur vet man att sitt bidrag har kommit med?" : Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar
Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.
Forma framtid : Arbetsplats för stora och smÄ
En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..
SÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor i sÀrskilt boende : En litteraturstudie
Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.
"Hur man sjunger utan att man sjunger" : En studie om körsÄngares tankar och upplevelser i samband med körsÄng
KörsÄng har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsÄng har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrÄn "friskvÄrds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat Àmnet körsÄng utifrÄn tvÄ perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat pÄ anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har ocksÄ behandlat vad som hÀner i kroppen nÀr man sjunger.
Ăverrapportering och bedömning frĂ„n skidpatrull till ambulanspersonal
Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.
Kommunicera mera, -relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation
Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina
medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga
förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem.
Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt
ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en
enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta
arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt
arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en
grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa
egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ.
Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre
inre motivation.
Relationen mellan handledare och kooperatörer inom sociala företag
En allt mer ökande företagsform Àr det kooperativa företagandet, det bygger pÄ öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika röstrÀtt. Det sociala företaget Àr en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebÀr en arbetsmöjlighet för mÀnniskor som har det svÄrt att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, att integreras i samhÀlle och arbetsliv, pÄ detta sÀtt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevÀrt frÄn övriga företag, de har en affÀrsidé, sÀljer produkter och tjÀnster och Àr etablerade sÄvÀl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och Àger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara Àr arbetstagare utan Àven handledare till sin arbetsgivare.
Den lojala kunden ? finns den? : Vilka faktorer pÄverkar kundens attityd och beteende och leder dessa faktorer till butikslojalitet?
Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.