Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tänker kring tillämpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger på deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjänsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssätt och problematiseras med hjälp avBarnkonventionen, mänskliga rättigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i många fall inte hade tillräcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.

Magnusson, C. Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vårdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vårdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vårdhunden samt vilka effekter vårdpersonalen upplever att vårdhunden kan medföra för vårdtagare med en demenssjukdom. Vårdhunden är ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vården. Tidigare forskning visar att vårdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstärka minnet, öka förmågan till socialt samspel samt stärka självförtroendet för den äldre med en demenssjukdom.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten.

Andelen äldre personer ökar kontinuerligt i världen. Att lida av ensamhet är ett vanligt förkommande fenomen bland äldre. Ensamhet kan vara både ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om socialt stöd till äldre som lider av ensamhet. Utifrån syftet utformades två frågeställningar: på vilket sätt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med både kvantitativ och kvalitativa ansats.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält.Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd på arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mäta socialt stöd (informativt stöd från chef, stämning på arbetsplatsen och nätverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare är identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial från 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anställda i norra Sverige som under åren 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen Fortsättning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina årsredovisningar. Vår referensram bygger på teorier kring CSR och på intressentteorin. Dessa används för att dels förklara företagens relation till samhället men också för att förklara innebörden av vad vår definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vår empiriska sektion återfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

The purpose of the study is to see differences and development of two institutions for social care (work science) in two countries - the University of Lodz, Polen, and the University of Lund, Sweden.The central question is, if there is any convergence between these Institutions for Social care.The method has been to use both earlier research and to have two interviews. I did interviews with two professors working at two Universities, one with professor Ewa Marynowicz-Hetka at Lodz University and the other with professor Hans Swärd at the University of Lund. I started to study relevant literature and took part of secondary material in both countries.The main result of this study is that some convergence tendencies between those two trainings exist. All of them have connection with international cooperation. There are also same forces that stopped those tendencies; one of them is tradition on institutions..

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.