Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa ? barn placeringar..

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ undersökning och syftet var att undersökavilken inverkan boxningen kan ha på ungdomar. Vår empiri samlades in genomsex semistrukturerade intervjuer och två icke-deltagande observationer. Vår studiebyggde på tre frågeställningar och de var, vilken inverkan kan boxningen ha påungdomars liv? Bidrar boxningen till en social dimension? Tar boxningsklubbenett socialt ansvar för sina aktiva ungdomar? Vi analyserade vår empiri genom attanvända oss av en tematisk analysmetod. Vi använde oss av ett abduktivtangreppssätt.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet.De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen.

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare består av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkät. Enkäten lämnades ut våren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra.

Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Det går att upptäcka sjukdomen genom hälsoundersökningar med mammografi (screening) och påbörja behandling i tidigt skede för att förbättra prognosen och bibehålla livskvalitet. Cirka 600 000 kvinnor undersöks årligen med mammografi screening inom det nationella programmet. Dock är det mellan 13 % och 31 % kvinnor, som inte deltar i mammografiscreening. Effekten på dödligheten beror på deltagarfrekvensen, så därför är det viktigt att sträva efter att uppnå hög deltagande grad inom screening.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder.