Social kompetens är en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som är oerhört centralt i vårt samhälle. Rekryterares jobb handlar om att ständigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens är en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person är socialt kompetent är oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan använder deras uppfattning om begreppet när de bedömer om en person är socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera på deras förståelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen är intervjusituationen.Detta är en kvalitativ fallstudie där empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare på olika företag främst bemanningsföretag.

Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen.

This study is about the perception of politics in social work. The aim of the study was to seehow people working with social work in municipalities describe their perception of how politicsaffect their work. The study was conducted in two municipalities in middle Sweden,which had a transfer of power in the 2006 election. Six people; two social workers, two executivedirectors and two politicians was interviewed about their perceptions about politics, ifthe ideological direction of the municipal matters, and how politics effect social work and theorganization. As analyze method organizational theory with focus on change and power wereused.

AbstraktDen palliativa vården har utvecklats under de senaste åren och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vårdform vilket innebär en aktiv helhetsvård av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier växte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vården, copingstrategier och sjuksköterskans roll.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har använt oss av ....

Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrländskt landsbygdsområde, samt att även undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. Människor i byarna har med hjälp av samverkan över bygränserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera på lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjälp av förtroende, tillit och gemensamma värderingar.

SyfteSyftet med studien är att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett självskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd från informella och formella nätverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag använt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av självskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt självskadebeteende som ett sätt att hantera en krävande livssituation och släppa ut ångest från tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar även på att kvinnorna ser ångesten och självskadorna som en del av dem själva och något som hindrar dem från att passa in i samhällets normalitetsförväntningar. Självskadebeteendet är en strategi för dem att hantera sin livssituation, men självskadeimpulserna är stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Syftet med denna studie var att belysa unga människors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom äldreomsorgen innefattar. Vad kännetecknar ett attraktivt arbete och anses äldreomsorgen uppfylla dessa krav på vad ett attraktivt arbete innehåller. Intervjuer med omvårdnadspersonal från hemtjänst och äldreboenden har genomförts. Studien innefattar även intervjuer med gymnasieelever från omvårdnadsprogrammet och belyser deras förväntningar och erfarenheter på ett arbete inom äldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom äldreomsorgen är ett arbete som anses bra men att vissa förbättringar ändå är nödvändiga för att säkerställa framtidens personalförsörjning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Civilekonomuppsats i fo?retagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomiho?gskolan vid Linne?universitetet, 2012.Titel: Familjefo?retags CSR arbete ? en underva?rderad fo?reteelse? Datum: 2012-05-29Fo?rfattare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjo? Collin och Jenny AhlbergInledning: CSR har blivit ett omtalat a?mne kring forskning och fra?mst kring sto?rre bo?rsnoterade fo?retag. Sma? och medelstora fo?retags relation till CSR har a?ven fa?tt en allt sto?rre del i forskningen, da?remot har inte familjefo?retags CSR arbete fa?tt lika stor del.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.