Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn med språkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att den språkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och säga ?landet Sverige? istället för ?Sverige?.

Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap.Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma.Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns.

The aim of this essay was to examine children's experiences of having a pathological gambler as a parent, which consequences this led to socially, economically and emotionally, if those children got any help and in that case where and what kind of help.Central questions asked where:* In what way did the child experience consequences from the parent's gambling?* How did the child experience the gambling parent during the gambling period?* In what way did the gambling affect the relationship between the parent and the child?* How did the parent's gambling affect the child socially, emotionally and economically?* How did the child handle this?* What help did the child itself think it required?* Where did the child got help?This is a qualitative study of nine today adult persons that grown up with a pathological gambler as a parent. The method is qualitative semi structured interviews.The results of the study are that all of them experienced large consequences socially, emotionally and economically. The consequences varied depending on the total situation in the family. The result shows that all of them have got coping abilities and they have applied more to emotion-focused forms of coping than to problem-focused coping..

Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 år i Sverige varje år, vilket har medfört att kraven på hälso- och sjukvårdens resurser angående diabetesomvårdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, då livet förändras avsevärt när barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillämpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehållsanalys. Data som användes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrån databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjälp av sökord relaterade till studiens syfte.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Urininkontinens är ett vanligt problem hos barn. Flera studier visar att barn med urininkontinens har sämre självkänsla och livskvalitet än sina jämnåriga kamrater. Orsaken till att barn har urininkontinens är ofta på en omogen blåskontroll. Barnet behöver då hjälp av sjuksköterska/uroterapeut för att komma till rätta med sina problem. Uroterapi- behandlingen har mycket fokus på de fysiska symtomen som urinläckage men inte så mycket på hur barnet upplever sin inkontinens utifrån sin livskvalitet och självkänsla.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvårigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och två män, intervjuades. De hade alla erfarenhet av både musik och barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades på ett hermeneutiskt sätt.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

Synen på barn med utvecklingsförsening har förändrats genom tiderna, från att ha ansetts av samhället vara obildbara till att få rätt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till särförskolor, idag har de rätt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats är att belysa förskollärares arbete med och förhållningssätt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollärarna anser om sina färdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rätt till det stöd de behöver. Därav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollärarna på resurserna?Genom en kvantitativ enkätundersökning som 52 förskollärare från åtta förskolor deltog i har vi fått en bild av vad dessa förskollärare har för tankar om barn med utvecklingsförsening på förskolan.Resultatet av vår undersökning visar att det är vanligt att förskollärarna har barn med utvecklingsförsening på förskolan.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför..